Högsta Domstolens tillskott till rättsutvecklingen genom den dom som kommenterades av advokat Magnus Pfannenstill i Balans 1/89 handlade mest om bevisfrågor, skriver Elisabet Posselius, doktorand vid Institutionen för Handelsrätt vid Lunds Universitet.

FARs styrelse behandlade FAR-ledamöterna Bo Fridmans och Erik Hulténs öppna brev om Kommerskollegiets utslag i det s.k. Skanska-ärendet (se Tjugo frågor, Balans 3/89) vid sammanträdet i mars. Här är styrelsens svar.

Skalbolagsaffärer har inte bara skattekonsekvenser. De kan också leda till aktiebolagsrättsliga anspråk på återbetalning av olovlig utdelning, menar advokat Leif Alsheimer vid Advokatfirman Alsheimer i Lund. Inte bara säljare utan även banker, finansbolag och andra rådgivare kan drabbas av omfattande

Det är omöjligt att göra en lista över skadeståndsgrundande handlingar. Det fattas – och får fattas – många till synes vårdslösa beslut i bolagen utan att något ska göras åt det.

I den fjärde ADB-bulletinen från FARs databehandlingskommitté tas några aktuella och delvis kontroversiella frågor upp. Programföretagen bör se till att klienternas redovisningsinformation blir lättare att komma åt med hjälp av registeranalysprogram. Vidare diskuteras bl.a. dokumentationen av klienternas

Börskursen kan vara ett lämpligt sätt att bestämma en akties allmänna saluvärde. Börskursen är däremot sällan lämplig för att värdera ett helt företag, säger auktor revisor Lennart Svensson vid SET i Malmö. Artikeln är delvis en kommentar till Ulf Aspenbergs artikel i Balans 12/88.

De två revisorerna i Skanska ställde i Balans 3/89 ”tjugo frågor” till FARs styrelse med anledning av Kommerskollegiets utslag i ett ärende mot dem. Reaktionen har inte uteblivit. Bokföringsnämndens kanslichef beklagar det tolkningsuttalande av BFN som låg till grund – och Kommerskollegium ändrar

Kraven på investeringar och kraven på verksamhetsgrenar är ofta svåra att jämföra i svenska företag. Det finns flera anledningar till detta, bl.a. avskrivningsmönstret, prisförändringstakten och de genererade överskottens fördelning över tiden. Stefan Yard, ekon. dr vid Företagsekonomiska institutionen

Kommerskollegiets tillsynsverksamhet över de auktoriserade revisorerna har uppmärksammats i ett par artiklar i de senaste numren av Balans av FARs ordförande Göran Tidström och FARs dåvarande föreningsjurist Urban Engerstedt. Kritiken kommenteras här av Christer Lefrell, som är kommerseråd, och chef

Ett arbete med att precisera redovisningens syfte måste påbörjas med det snaraste, så att en ny och mer tidsenlig legal ram kan formuleras innan det nuvarande regelsystemet fullständigt kollapsat, skriver ekon. dr. Birgitta Jönsson Lundmark vid Bohlins Revisionsbyrå, tidigare kanslichef i Bokföringsnämnden.

Det är inte självklart att en tvångsinlöst aktie skall värderas med utgångspunkt från tiden då inlösen begärdes, skriver advokat Magnus Pfannenstill vid D:r Philip Lemans Advokatbyrå i Malmö som replik till Lennart Svensson (Balans 5/89). Vad statsråd uttalar i lagförarbetena får värderas från fall

Riksskatteverket har gett upp inför det motstånd som Hagström & Olsson i Helsingborg gjorde mot försöken att göra en s.k. tredjemanskontroll på revisionsbyrån. Men RSVs principiella inställning är oförändrad. Verket ska vid lämpligt tillfälle försöka med ett nytt pilotfall.

Inom kommuner och landsting pågår ett aktivt arbete för att åstadkomma enhetliga redovisningsprinciper och en begreppsapparat som kan jämföras med den privata sektorn, skriver Ingemar Alserud vid Svenska Kommunförbundet, själv ordförande i referensgruppen i redovisning för kommuner och landsting.

Institutet för Revisorsutbildning (IREV) kommer bl.a. att satsa mer på att i snabbt ordnade kurser ta upp nyheter på revisionsområdet. Det blir också en kraftfull satsning på vidareutbildningen. Det säger Leif Lundfors, ny ordförande i IREV.

Ulf Aspenberg, direktör vid Hägglöf & Ponsbach Fondkommission, replikerar på auktor revisor Lennart Svenssons artikel Tvångsinlösen av aktier: Likabehandling och börskurser i Balans 5/89.