I målet C-436/00 ansåg EG-domstolen att den svenska regeln om fiktiv kapitalvinstbeskattning vid avyttring av andelar till en utländsk juridisk person, som överlåtaren direkt eller indirekt äger andelar i, strider mot EG-rätten. I artikeln diskuteras avgörandet och det hittills mycket snäva utrymmet

I målet behandlades en tysk underkapitaliseringsbestämmelse enligt vilken den ränta som ett dotterbolag med säte i landet betalar som vederlag för främmande kapital från ett moderbolag med säte utanför landet beskattas som förtäckt utdelning enligt en skattesats om 30 procent, medan den erlagda räntan

”Strunt är strunt, och snus är snus

Den särskilda löneskatten på pensionskostnader kan sägas utgöra ett komplement till socialavgiftssystemet. Lagstiftningens utformning anknyter dock nära till inkomstskattesystemet. Denna dualism har gett upphov till en del rättstillämpningsproblem. Dessa och några andra aktuella frågor rörande den

Sverige och Finland inträdde som medlemmar i EU samtidigt, från 1995 års ingång. Till de EU-stadganden som båda länderna då blev skyldiga att implementera hörde EG:s sk fusionsdirektiv från 1990. När man ser på hur direktivet inarbetats i svensk och finsk skattelag, kan man finna stora formella skillnader.

I december 2002 meddelade Regeringsrätten sammanlagt sju domar i mål som hade det gemensamt att de på olika sätt berörde frågor om rätt till avdrag för kapitalförluster på fordringar, aktieägartillskott och aktier vid konkurser.1 Vissa av domsluten förvånade oss och blev inte vad vi, och många andra,

Sture Bergström, professor i finansrätt vid Lunds universitet

RÅ 2002 ref. 80 (fhb). X och Y ägde personligen utgivningsrätten/varumärket till tidningen V.A. Utgivningen skedde i ett av dem ägt aktiebolag. Marknadsvärdet för utgivningsrätten hade värderats till 5 mkr. Utgivningsrätten skulle säljas till aktiebolaget för detta belopp. X och Y ville ha förhandsbesked

Mattias Dahlberg har behandlat ämnet i en artikel: ”Om CFC-lagstiftningens förenlighet med EG-rätten”, SvSkT 2001 s. 823–838; efter den artikeln har ett nytt förslag till CFC-lagstiftning presenterats samt nya avgöranden avkunnats av EG-domstolen som ytterligare klargör rättsläget. Gunnar Rabe har

I artikeln redogör författaren för problematiken kring skatter och sociala avgifter i Öresundsregionen. Artikeln innehåller även en kortare redogörelse för de danska skattereglerna för gränsgångare samt en kommentar till SINK-utredningen.

En viktig fråga när det gäller tillämpningen av lagen (1995:575) mot skatteflykt (”skatteflyktslagen”) på ett visst förfarande är vilket betydelse det har att lagstiftaren kan anses ha varit medveten om förfarandet, och haft möjlighet att ingripa mot det genom lagstiftning, men förhållit sig passiv.1

Regeringsrätten har den 26 januari 2010 fastställt ett antal förhandsbesked om hur begreppet samma eller likartad verksamhet i 57 kap. 4 § IL ska tolkas. I denna artikel kommenteras domarna.

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket

I denna avdelning anmäls till Skattenytt insänd litteratur. Material kan skickas till Skattenytts redaktion under adress Skattenytt, professor Bertil Wiman, Centrum för Skatterätt, Box 512, 751 20 Uppsala.

Syftet med SkatteNytts rättsfallskommentarshäfte är att göra innehållet i rättspraxis ytterligare åtkomligt genom ämnesmässigt systematiserade kommentarer. Kommentarerna innefattar i varierande omfattning förklaringar, tolkningar och synpunkter på praxis.