Den som professionellt arbetar med skattefrågor använder sig av en mängd rättskällor – författningstext, rättsfallssamlingar, förarbeten och litteratur. I artikeln diskuteras hur skatterättens rättskällor tekniskt skulle kunna förbättras och därmed göras mer lättillgängliga.

Jag skall i denna artikel ge en översikt över de förändringar som träder i kraft 1991 på kapitalinkomstbeskattningens område. Ett flertal sådana presentationer har redan skett på grundval av olika versioner av förslaget till skattereform från utredningen till propositionen. För att artikeln skall

Inkomstbeskattningen av företag har av tradition utformats på ett sådant sätt att den inte skall förhindra företagens möjligheter till expansion och investeringar. Detta har inneburit, att företagsbeskattningen i Sverige effektivt sett varit mycket gynnsam. Mätt i effektiv beskattning har inkomstbeskattningen

Advokat Claes Sandels har i Skattenytt nr 4/1990 skrivit en bestickande artikel om vissa, närmast beskrivna som paradoxala, företeelser inom bokföringens och beskattningens domäner. Det gäller ett mycket intrikat redovisningsproblem, som advokat Sandels blygsamt placerar inom ”redovisningsteknikens

Till min glädje blåste min uppsats i SN 4/1990 nytt liv i de falnande glöden efter Stig Olssons i SN 1985 s. 234. Det är Christer Westermark, som gör en del reservationer. Jag uppfattar honom som i stort representativ för skatteadministrationen och ägnar åtskilligt utrymme åt repliken nedan.

Avdelningsdirektören Christer Westermark har i SN nr 1–2 1990 bemött min i SN nr 11 1989 publicerade artikel. Det Westermark anför måste uppfattas som den åsikt RSV företräder varför jag i texten anger RSV såsom den egentlige företrädaren för den av Westermark redovisade inställningen.

Om det uppkommer negativt K-SURV:s underlag för egenföretagare m.fl. sker en räntefördelning, som innebär att ett belopp motsvarande statslåneräntan multiplicerad med det negativa underlaget skall överföras till inkomstslaget kapital. Vid beräkningen av underlaget undantas dels ett belopp om 50 000

RRs referatmening:

Stiftelsen för skatte- och bolagsrättslig forskning anordnade i slutet av augusti 1991 ett välbesökt symposium på Fågelbrohus, Värmdö.1 En av flera frågor som gav upphov till livliga diskussioner var i vilken utsträckning beskattningsunderlaget bör vara beroende av företagens redovisning (årsbokslut).

1. Värdering av fastighet i indirekt ägo, förvaltningsföretag.

Margareta G ägde en jordbruksfastighet tillsammans med sina två bröder. Hon bodde utomlands och deltog inte i skötseln eller driften av jordbruket. RR fann att hon inte skulle anses ha haft inkomst av annat förvärvsarbete och därmed skulle inga avgifter påföras.

Regeringsrätten har i en dom den 22 maj 1992 (målnr 1914–1916-1990, tax 1986) tagit ställning i en fråga som varit föremål för en omfattande diskussion i den skatterättsliga litteraturen, nämligen vem som skall beskattas för en upplupen ränteintäkt som bortges innan den är tillgänglig för lyftning,

Ds 1991:116.

Regeringsrättens dom 1992-05-05, mål nr 374-1991.

Sedan 1951 har det funnits en möjlighet för skattskyldiga att få förhandsbesked i skattefrågor. Till en början lämnades beskeden av riksskattenämnden. När riksskatteverket (RSV) inrättades 1971 övertogs uppgiften av en nämnd inom verket. Nämndens officiella beteckning var riksskatteverkets nämnd för