Regeringsrätten (RR) har i två domar meddelade den 8 oktober 1999 avgjort en såväl principiellt sett intressant som praktiskt betydelsefull rättsfråga på skatteprocessområdet, nämligen frågan om effekten av ett för den skattskyldige ogynnsamt omprövningsbeslut, som tagits av enskild tjänsteman men

Johan Salsbäck har avlidit. Vi kom främst i kontakt med Johan Salsbäck i arbetet för Skattenytt. Där inträdde han i redaktionskommittén 1991 och deltog flitigt i arbetet, när inte sjukdomen la hinder i vägen, ända fram till sin död. Han var en verkligt nyttig och intresserad medarbetare som kom med

”...det allmänna har utgifter som måste betalas. Genom skattereglerna fördelas dessa utgifter på medborgarna. Om ett större antal skattskyldiga undandrar sig sin skattskyldighet, måste nya skatter utskrivas för att fylla bristen. Den omfattande underdeklarationen har i själva verket sedan länge ställt

På ett skatterättsligt forskningsseminarium i Göteborg i juni 1999, med deltagare från universiteten i Lund, Göteborg och Århus samt handelshögskolorna i Jönköping och Århus, behandlades inkomstklassifikation. På seminariet diskuterades bl.a. gränsdragningen mellan inkomst av näringsverksamhet och

”Det finns ingen allmängiltig moral”

I mitt tidigare arbete som processansvarig för indirekta skatter på Riksskatteverket (RSV) hade jag inte sällan anledning att ta ställning till skattskyldigas yrkanden om ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., den s.k. ersättningslagen. Jag

Efter Sveriges medlemskap i EU har det från lagstiftarens sida framhållits att mervärdesskattelagen (1994:200) ML, till övervägande del har varit konform med sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG),det s.k. sjätte direktivet. Detta är dock en sanning med modifikation. Under senare tid har dels

Fråga om hur utrymmet för skogsavdrag skall bestämmas när en ersättningsfond tagits i anspråk för förvärv av fastighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om avdragsrätt för anskaffande av datorprogram och tidskrifter för den som bedriver aktieförvaltning i egen regi. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

2.1 Intäkter

En affär som har formen av en omstrukturering kan innehålla moment av ersättning för prestationer. Omstruktureringslagstiftningen och dess förarbeten säger dock ytterst lite om vad som ska gälla i sådana situationer. I denna artikel analyseras översiktligt förhållandet mellan omstruktureringslagstiftningen

Ett intressant avgörande avseende tillämpningen av de öppna koncernbidragsreglerna är RÅ 1999 ref. 74 (fhb). Ett koncernbidrag innebär en möjlighet att skattemässigt utjämna en vinst i ett koncernföretag mot förluster i ett annat. Genom koncernbidragets konstruktion har det dock antagits att det krävs

Det gångna året har varit skäligen magert sett ur fastighetstaxeringssynpunkt och de fall som relateras i det följande innehåller inte heller i sig några särskilda nyheter.

I RÅ 1999 not. 18 (fhb) gällde frågan beräkning av anskaffningsvärde på aktier i ett dotterbolag när först ett aktieägartillskott givits i form av egendom och därefter en viss del förts tillbaka till moderbolaget genom skattefri utdelning från dotterbolaget. Enligt ansökan ägde AB X 90 % av AB Y och

RÅ 1996 not. 246 (fhb). En bostadsrättsförening hade avstyckat en del av sin fastighet där kommersiella lokaler fanns och sålt den till ett aktiebolag. Aktierna hade överlåtits till medlemmarna, men skulle troligen återköpas av föreningen. Frågan var om ett förvärv av aktierna alternativt ett direkt