I mitten av januari 2020 disputerade Mikael Ek på sin avhandling om mervärdesskatterätt vid Uppsala universitet. Under disputationen agerade jag som fakultetsopponent och mina synpunkter på avhandlingen presenteras nedan. Avhandlingen blev godkänd och den ger ett välkommet tillskott till den mervärdesskatterättsliga

Syftet med SkatteNytts rättsfallskommentarshäfte är att göra innehållet i rättspraxis ytterligare åtkomligt genom ämnesmässigt systematiserade kommentarer. Kommentarerna innefattar i varierande omfattning förklaringar, tolkningar och synpunkter på praxis.

Richard Arvidsson, professor, Handelshögskolan i Stockholm

En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk får enligt 21 kap. IL göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto och ska ta upp belopp som tas ut från kontot. Bakgrunden till bestämmelserna om skogskonto är att inkomster från skogsbruk kan variera mycket, eftersom inkomsterna i verksamheten

Betydelsen – och innebörden – av kontinuitet vid beskattningen vid fusioner som uppfyller kraven för att vara s.k. kvalificerade fusioner var aktuella i förhandsbeskedet HFD 2019 ref. 7.1 I förevarande avsnitt behandlas detta förhandsbesked.

Frågan i rubricerat avgörande är om byggnader som hyrs ut som bostad åt studerande vid en folkhögskola ska indelas i byggnadstypen skolbyggnad eller hyreshus. Skolbyggnader indelas som specialbyggnad och är undantagna från skatte- och avgiftsplikt.

Högsta Förvaltningsdomstolens (HFD) avgöranden avseende mervärdesskatt år 2019 omfattar elva mål. Av dessa utgör åtta referatmål och tre notismål. Tio av målen var överklagade förhandsbesked. Det sista målet var ett överklagande från kammarrätten där prövningstillstånd meddelats. Rättsfallen nedan

I förhandsavgörandena C-80/18–C-83/18 Asociación Española de la Industria Eléctrica (UNESA) (C-80/18), Endesa Generación SA (C-82/18) mot Administración General del Estado, Iberdrola Generación Nuclear SAU (C-80/18 och C-82/18) och Endesa Generación SA (C-81/18), Iberdrola Generación Nuclear SAU (C-83/18)

Jag avgränsar min redovisning till frågan om förfarandemissbruk och betydelsen därav i den nationella rättstillämpningen.

Frågan hur ett bolags innehav av andelar i oäkta bostadsrättsföreningar ska klassificeras ställdes på sin spets i rättsfallet HFD 2019 ref. 47. I denna artikel kommenteras domen utifrån de allmänna reglerna om lagertillgångar i 17 kap. 3 § IL jämfört med regler när andelar i andra situationer behandlas

Genom införandet av s.k. länkningsregler (linking rules), som på senare tid har varit på frammarsch (se t.ex. i 24 b kap. inkomstskattelagen), markeras det skattepolitiska intresset för reciprocitet i inkomstbeskattningen, som ett instrument för att motverka en icke neutral beskattning. Länkningsregler

Beviskravet för oriktig uppgift i skatteförfarandet gällande efterbeskattning och skattetillägg uttrycks på olika sätt i rättstillämpningen. Det är oklart om de olika uttryckssätten avser samma beviskrav eller om skillnader föreligger. Det medför en bristande förutsebarhet i rättstillämpningen i frågor

Kära läsare!

Denna artikel är en uppmuntran till metoddiskussion; ett debattinlägg, eller åtminstone ett diskussionsinlägg. Det bygger på egen forskarerfarenhet, men påståendena är obestyrkta och framställningen tar inte sikte på att på ett vetenskapligt sätt beskriva och citera vad andra forskare har sagt eller

Skyldigheten att betala socialavgifter och rätten att erhålla sociala trygghetsförmåner styrs inom EU/EES av lagvalsreglerna i förordning 883/2004. EU-domstolen har i ett socialförsäkringsmål understrukit att arbetsgivarbegreppet enligt denna förordning måste ges en enhetlig tolkning och tillämpning.