FAR SRS generalsekreterare Dan Brännström är besviken på regeringens hantering av revisionspliktsfrågan.

Under den senaste tiden har svininfluensa upptagit stort utrymme i media. I sådana tider kan man fråga sig huruvida det finns någon smittorisk inom redovisningen, även om de direkta kopplingarna mellan sjukvård och redovisning normalt är svaga.

Trots lågkonjunkturen kommer revisionbyråerna att anställa flera nya medarbetare under året.

Finanskrisen medförde en kraftigt ökad efterfrågan på Almis lån och i december 2008 beslutade regeringen om ett kapitaltillskott på två miljarder kronor för att möta efterfrågan. Ett år senare summerar Almi sin utlåning i ett pressmeddelande: Under 2009 lånades totalt 3,2 miljarder kronor ut till

EU:s tjänstedirektiv trädde i kraft 28 december 2009. Det ska garantera fri rörlighet för tjänster och underlätta för de företag som tillhandahåller eller tar emot tjänster inom EU. Tjänstesektorn utgör 70 procent av EU-ländernas ekonomi och står för minst 60 procent av alla jobb. Handeln med tjänster

Ett börsnoterat företags redovisning av en avvecklad verksamhet fick Jörgen Dahlgren och Sven-Arne Nilsson att närmare sätta sig in i IFRS 5. Arbetet gav dem en insikt i karaktären hos delar av IFRS och vad det är som gör IFRS så kontroversiellt i dessa dagar. Under läsningen formulerade de en tänkt

I ett säljbrev, till företag som har obetalda fordringar sedan kunder gått i konkurs, erbjuder sig juristen Per-Inge Krafman sedan många år att försöka driva in pengarna från styrelseledamöter personligen. Arbetet görs mot provision på utvunna betalningar, och hans byrå Krafman AB har rönt många framgångar

– Revisorer och konsulter måste hjälpa till med det här!

Finansiell rapportering i XBRL innebär nya utmaningar för revisorn, inte minst i och med att svensk lagstiftning tillåter att årsredovisningens originalhandlingar helt utgörs av elektronisk information. I denna artikel belyser Björn Rydberg och Joakim Thilstedt frågor kring revision av finansiella

SIE, ett standardiserat format för import och export av redovisningsdata, är en unik svensk standard av central betydelse för revisorer, redovisningskonsulter och deras kunder. Frågan är vem som ska betala för en tjänst som alla har kommit att ta för given. Är användarnas branschorganisationer villiga

Även om revisionsplikten mot all förmodan skulle överleva så är själva diskussionen om ett avskaffande i sig ett tecken på att marknaden inte har något större intresse för det sätt som den lagstadgade revisionen utövas. Framför allt i kombination med en uppenbar misstolkning, eller övertolkning, av

En besparing på 155–160 miljoner danska kronor för företagen, men bara smärre effekter på skatteintäkterna och ingen effekt på den ekonomiska brottsligheten. Det är slutsatserna i en utvärdering som danska Erhvervs- och selskabsstyrelsen gjort av konsekvenserna av revisionspliktens slopande.

Vill Caisa Drefeldt ha en icke-ifrågasättande redovisning, utan krav på företagsledningen att redovisa de fördelar man SETt med ett förvärv samt hur man värderat och därefter betalat för dessa? Det undrar Stefan Engström med anledning av Caisa Drefeldts krönika i Balans nr 12/2009.

Ingemar Hansson har lämnat uppdraget som statssekreterare på finansdepartementet och är nu generaldirektör på Skatteverket.

Regeringen och de svenska myndigheterna är generellt sett dåliga på att göra konsekvensutredningar av nya regler med hänsyn till företagens administrativa kostnader. Det konstaterar Regel rådet i sin första årsrapport till näringsminister Maud Olofsson.