Pensionsfrågor anses ofta komplicerade och svåra. Ändå behandlas de tämligen ”styvmoderligt” i bokföringen. De flesta individuella pensionslöften ska värderas försäkringstekniskt. Otydligheter om innehållet måste då först redas ut. Anders Palm tar i denna artikel upp en del att då tänka på samt frågor

Vilka effekter fick kravet på hållbarhetsredovisningen i de svenska statliga bolagen? Denna fråga har Christer Westermark undersökt inom ramen för en doktorsavhandling. I denna artikel redogör han för de viktigaste slutsatserna.

De händer att revisorer begår brott inom eller utom yrkesverksamheten. Om brottet är sådant att det påverkar tilltron till revisorns redbarhet och lämplighet, uppkommer som regel också frågan om disciplinärt ingripande från Revisorsnämndens (RN) sida. Påföljderna är erinran, varning eller, i allvarliga

I början av oktober presenterade Kollegiet för svensk bolagsstyrning den slutliga versionen av 2015 års Svensk kod för bolagsstyrning som träder i kraft 1 november 2015. På ett övergripande plan är ändringarna emellertid ganska små i jämförelse med tidigare revideringar och i synnerhet den övergripande

Balans fördjupning nr 2 2015. Hela tidningen som pdf.

Balans fördjupning nr 4 2015. Hela tidningen som pdf.

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

Balans fördjupning nr 5 2015. Hela tidningen som pdf.

Den första högsäsongen med obligatoriska K-regelverk är över. I denna artikel konstaterar Per Lindblom att det finns en tilläggsupplysning till årsredovisningar upprättade enligt K2 och K3 som oftare blir fel än rätt.

Förtroende för företagsledningen tycks kunna påverka en investerares upplevda risk kopplat till en investering. Det innebär att det är möjligt att förtroendet har reella ekonomiska konsekvenser för kapitalmarknaden. I denna artikel belyser Emilia Sörenson förtroendets betydelse för investerare och

Att företagen ändrar innehåll och upplägg i sin hållbarhetsrapportering mellan åren försvårar möjligheterna att bedöma utvecklingen över tid. Det är dessutom svårt att jämföra företag inom samma bransch eftersom företagen har stora möjligheter att i hållbarhetsrapporten välja ut olika aspekter som

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

Som redovisningsspecialister får vi ofta frågan vad som driver alla förändringar i redovisningsnormgivningen, och då inte minst inom IFRS. Ofta är företagens uppfattning att det är vi redovisningsspecialister som är anledningen till alla förändringar. Förklaringarna till förändringarna är många och

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

Hållbarhetsfrågor har fått en ökad betydelse för företagen och redovisningen har utvecklats genom olika ramverk för hur rapportering ska ske, exempelvis genom Global Reporting Initative (GRI). I denna artikel visar Arne Fagerström och Fredrik Hartwig på en möjlig väg för utveckling av en systematisk