I en artikel i Balans fördjupning nr 1/2017 reser Urban Engerstedt och Peter Åkersten frågan om revisorns uttalande om ansvarsfrihet alltid måste vara binärt? Det korta svaret från FAR:s policygrupp för revision är att det måste det inte vara, men att policygruppen anser att det bör vara det.

Den pågående globaliseringen och en klimatkris som blir allt mer påtaglig har medfört ett ökat fokus på hållbarhet och frågan om företagens ansvar. Debatten är dock splittrad och tanken att företagen ska ta ett ansvar utöver att generera maximal vinst till fördelning mellan aktieägare är enligt många

I denna artikel fortsätter Björn Forssén att beskriva luckor i lagstiftning som berör mervärdesskatt. Här tar han upp att det föreligger en möjlighet till upplägg som innebär att vissa importörer kan få momsavdrag på import för ren konsumtion utan någon kommersiell vidareförsäljning av importerade

I denna artikel ifrågasätter Björn Forssén handläggningen hos förvaltningsdomstolarna av ärenden om betalningssäkring gentemot ägare av aktiebolag, genom att åtminstone en förvaltningsrätt (Stockholm) baserar sina beslut på en förväntad utgång i ett företrädaransvarsärende utan att Skatteverket ens

Det här är ett extratjockt nummer av Balans Fördjupning. Och artiklarna spänner över ett brett spektrum av ämnen – från brexiteffekter för revisorer och företag till klassificering av finansiella instrument och ändrade skatteregler som påverkar redovisningen av uppskjuten skatt. Och, missa inte Sven-Arne

I FAR:s granskningsrekommendationer RevU 16 ”Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten” och RevR 12 ”Revisorns yttrande om den lagstadgade revisionen” uppges att ansvaret för bolags- och hållbarhetsrapporterna ligger på styrelsen. Ansvarsfrågan aktualiseras i höst när en reviderad version av

Nya skatteregler för företagssektorn innebär bland annat sänkt bolagsskatt. Skattesatsen sänks successivt i två steg, med start för beskattningsår som börjar 1 januari 2019 eller senare. I denna artikel belyser författarna några värderingsfrågor som kan uppkomma till följd av omvärdering av uppskjutna

IASB har publicerat ett förslag som syftar till att förbättra informationen som lämnas avseende utgivna finansiella instrument samt förtydliga redovisningsprincipen varmed vi skiljer på skulder och eget kapital. I denna artikel redogör Pär Falkman och Åsa Klasson för innebörden i förslaget.

Vi har alla hört talas om projekt som har drabbats av mycket stora förseningar och kostnadsöverdrag, och vi har alla upplevt att det vi planerat att göra har tagit längre tid och kostat mer än vi tänkt oss. Tids- och kostnadsöverdrag var vanliga för 100 år sedan och de är det än i dag. Vi verkar inte

Från 1 januari 2019 gäller nya regler om avdragsbegränsning för ränta och andra låneutgifter. Syftet med de generella avdragsbegränsningsreglerna är förutom att motverka vinstförflyttning mellan länder att skapa neutralitet mellan olika finansieringsformer. För att inte reglerna om avdragsbegränsning

I denna artikel fortsätter Björn Forssén att ta upp fall där Skatteverket (SKV) eller förvaltningsrätterna och kammarrätterna genom sin tillämpning på skatteområdet etablerar en faktisk gällande rätt, som bildar en praxis vid sidan av Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) rättspraxis. Som exempel tar

I denna artikel berör Björn Forssén vissa beskattningsfrågor om hobbyverksamheter respektive om vilande aktiebolag som innehåller ägares bostadsfastighet. I dessa frågor bör åklagaren särskilt beakta både gränsdragningsproblem beträffande de inkomstskatterättsliga materiella reglerna och reglerna

I denna artikel återkommer Björn Forssén till ett par tidigare artiklar där han berör frågor som kan belysas även i ett företrädaransvarsperspektiv. Han framhåller att dessa aspekter visar på betydelsen av att Skatteverket (SKV) och underinstanserna hos förvaltningsdomstolarna inte tillåts etablera

Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna.