Artikeln har tidigare publicerats som ett bidrag i Rättsfall att minnas, Till Jan Hellner den 28 oktober 1997, Stockholm 1997, sid. 367–375.

”Den taxerade inkomsten har blivit den spik som andra regelverk hänger sina inkomstbegrepp på. En felaktig inkomst till följd av svart arbete får således genomslag i en rad regelsystem utanför skatteområdet... företrädesvis på socialförsäkringsområdet och närliggande områden.” (RRV 1997:59, s. 293

Samtliga fem nedan refererade fall avser skatteplikt. Det finns från 1997 inte något fall, som avgjorts av regeringsrätten, rörande avdrag under inkomst av tjänst. De två första rör förmånsbeskattning och det tredje gåva från arbetsgivare eller därmed jämställd. De två senare fallen behandlar helt

I artikeln diskuteras hur den svenska skatteförvaltningen bör gå tillväga för att se till att EG-rätten får ett korrekt genomslag i skattemyndigheternas rättstillämpning i skattefrågor.

I artikeln behandlas frågan om administrativ praxis betydelse vid tolkningen av skattelag. Diskussionen förs i ett förändringsperspektiv och utmynnar i en rekommendation om att administrativ praxis bör följas av skattemyndigheterna.

Denna artikel handlar om implementering i praktiken av ny praxis från EG-domstolen på mervärdesskattens område i ett antal utvalda medlemsländer som representerar inte enbart olika förvaltningstraditioner i Europa utan också nya och gamla medlemsländer. Observera att mina erfarenheter beträffande

EG-domstolen har i en dom den 12 maj 1998 prövat om vissa bestämmelser i det tysk-franska dubbelbeskattningsavtalet är förenliga med artikel 48 i EG-fördraget angående fri rörlighet för arbetskraft. Målet gällde en skattskyldig, Annette Gilly, som var bosatt i Frankrike och arbetade som lärare i en

Fråga vid reavinstbeskattning till följd av indragning av aktier från ett bolag om den utdelning som bolaget tidigare erhållit skulle betraktas som vederlag eller om utdelningen och indragningen skulle behandlas var för sig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Regeringsrätten avgjorde i mars fyra mål där frågan var när avdragsrätten för mervärdesskatt inträder. I domarna anges att ingående mervärdesskatt kan redovisas redan för den period ett förvärv skett även om faktura mottas först en senare period.

Urban Rydin har i SN 1999 nr 1 publicerat en tänkvärd och läsvärd artikel rörande bl.a. bolagisering (med bolagisering menar jag i detta inlägg en verksamhet, i form av fritt yrke, som bedrives genom ett aktiebolag) av idrottsverksamhet. Jag delar Urban Rydins uppfattning i stort. Däremot har jag

Reglerna i 27 och 30 §§ i lagen om beskattningen vid överlåtelser till underpris är utformade på så sätt att det i praktiken kan vara omöjligt att genomföra överlåtelser till underpris utanför fåmansföretagssektorn. Begreppet ”kvalificerad aktie” utvidgas på ett sådant sätt att det i många fall är

Uttryck som huvudsaklig och väsentlig har i skattelagstiftningen ofta kommit att beteckna kvantiteter, vanligen uttryckta i procentsatser. I artikeln kartläggs och diskuteras innebörden och ändamålsenligheten i denna teknik.

Fråga om avdrag för reaförlust på andel i kommanditbolag skall medges även om bolagets huvudsakliga tillgång dessförinnan tas ut ur bolaget till underpris. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

I artikeln diskuteras huruvida det är förenligt med oskuldspresumtionen i artikel 6.2 i Europakonventionen att skattetillägg utdöms utan hänsyn till huruvida uppsåt eller oaktsamhet påvisats hos den skattskyldige. På grundval av en fördjupad analys av Europadomstolens praxis och skälen för och emot

I artikeln görs en genomgång av två nyligen av Regeringsrätten avgjorda domar som är av intresse när begreppet genomsyn diskuteras. Regeringsrätten har i domarna hänvisat till tidigare rättsfall, vilka enligt domstolen utgör exempel på beskattning enligt den verkliga innebörden. Även dessa rättsfall