Är lösningen på ett juridiskt problem resultatet av användningen av juridisk metod? Eller är den rättsliga motiveringen något som ibland används för att i efterhand rättfärdiga ett intuitivt svar? Med utgångspunkt i dessa frågor diskuteras i artikeln hur skatterättsliga bedömningar görs.

Förslaget avseende uppskov med uttag av stämpelskatt vid överlåtelse av fast egendom inom koncerner presenterades i en lagrådsremiss i september i år.

Fråga vid reavinstbeskattning till följd av indragning av aktier från ett bolag om den utdelning som bolaget tidigare erhållit skulle betraktas som vederlag eller om utdelningen och indragningen skulle behandlas var för sig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

För att uppnå skattefördelar vid lån till amerikanska dotterbolag används som långivare ofta koncernbolag och/eller filialer i länder där ränteinkomsten beskattas enligt en låg procentsats. I artikeln diskuteras några av de speciella amerikanska regler som kan reducera skattefördelarna med en sådan

Stig Olsson har i SN 1998 s. 518 f. under rubriken ”Någonting har hänt” ställt vissa frågor angående bl.a. Riksskatteverkets (RSV) hållning till tidigare avgjorda men av RSV inte överklagade förhandsbesked. Liknande synpunkter har även framförts av Peter Nilsson och Urban Rydin i SN 1998 s. 472 ff.

I SN 1998 s. 509 ff. riktar advokat Björn Forssén hård kritik mot Lagrådet. Anledningen är att Lagrådet inte avstyrkte ändringen i den nya lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt som innebär att aktier i vissa bolag som flyttat från A-listan till OTC- eller O-listan förmögenhetsbeskattas (SFS

I Skattenytt nr 9 1998 behandlas, under temat skatterättsliga metodfrågor, flera frågor som berör skatteförvaltningens hantering av EG-rätten. I såväl Jan Kellgrens artikel som i Ulrika Hanssons artikel hänvisar författarna till uttalanden som RSV gjort i en den 22 oktober 1996 till skattemyndigheterna

Jag har i en tidigare artikel (Skattenytt 1997 s. 615–621) hävdat att skattemyndigheten inte bör kunna göra genomsyn av förfaranden och med ledning av sin utredning fatta ett eftertaxeringsbeslut. Syftet med min artikel och med mitt inlägg (Skattenytt 1998 s. 143–144) i samband med Lars Möllers artikel

Artikeln ursprungligen införd i Skattenytt nr 10/98 (s. 584–598)

I denna artikel diskuteras främst de möjligheter en idrottsman eller annan s.k. fri yrkesutövare har att periodisera sina inkomster till framtiden. Med fri yrkesutövning menar jag inkomstbringande aktivitet bedriven av fysisk person där verksamheten är nära knuten till utövarens person. Artikeln ger

Fråga dels om det vid beräkning av realisationsförlust vid avyttring av aktier i dotterbolag skall tas hänsyn till att moderbolaget lämnat aktieägartillskott och koncernbidrag till dotterbolaget och erhållit utdelning från dotterbolaget, dels om förlusten är definitiv. Förhandsbesked angående

Regeringsrätten avgjorde i mars fyra mål där frågan var när avdragsrätten för mervärdesskatt inträder. I domarna anges att ingående mervärdesskatt kan redovisas redan för den period ett förvärv skett även om faktura mottas först en senare period.

Urban Rydin har i SN 1999 nr 1 publicerat en tänkvärd och läsvärd artikel rörande bl.a. bolagisering (med bolagisering menar jag i detta inlägg en verksamhet, i form av fritt yrke, som bedrives genom ett aktiebolag) av idrottsverksamhet. Jag delar Urban Rydins uppfattning i stort. Däremot har jag

Reglerna i 27 och 30 §§ i lagen om beskattningen vid överlåtelser till underpris är utformade på så sätt att det i praktiken kan vara omöjligt att genomföra överlåtelser till underpris utanför fåmansföretagssektorn. Begreppet ”kvalificerad aktie” utvidgas på ett sådant sätt att det i många fall är

Anmälare: docent Kristina Ståhl