Namn & titel

Den 3:e november 2016 presenterade 3:12-utredningen sitt förslag om skärpta regler kring beskattningen av fåmansbolag. 3:12-regelverket har varit omdiskuterat och förändrats ett antal gånger sedan det infördes i samband med skattereformen 1990/91 och detta förslag är sannolikt inte det sista regelförändringsförlaget.

I HFD 2016 ref. 22, som gäller ett överklagat förhandsbesked, förklarar Högsta förvaltningsdomstolen med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked att andelar i en utländsk fond som är en juridisk person inte motsvarar en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i 42 kap.

Frågorna i målet gällde om det förelåg rätt till och hur beräkning av ränta skulle ske på grund av att skatt tagits ut i strid med EU-rätten. Även frågan om möjligheterna till beslut till den enskildes fördel utöver yrkanden utan men för motstående enskilt intresse, reformatio in melius, 29 § förvaltningsprocesslagen

I C fann EU-domstolen att förbudet mot diskriminering på grund av ålder i artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna inte var tillämpligt i ett mål om tilläggsskatt på pensioner. Domen behandlas i avsnitt B6 ovan.

I förhandsbeskedsärendet HFD 2016 not. 9 fann HFD att trycksättning av fordonsgas i s.k. CNG-anläggningar vare sig har ansetts utgöra del av framställningen av gas eller del av en tillverkningsprocess i industriell verksamhet.1 Detta innebär att energiskatten på el vid trycksättningen kommer att beskattas

(kumulerat register täckande åren 1990–2016 finns på SkatteNytts hemsida www.skattenytt.se)

EU-domstolen har under 2016 meddelat 15 domar i mål om förhållandet mellan EU-rättens regler om fri rörlighet och medlemsstaternas direkta skatter såsom inkomstskatter (inklusive skatter på kapitalvinster), arvsskatter och gåvoskatter, varav endast en dom meddelades av EU-domstolens stora avdelning.1

Under 2016 har domstolen avgjort sex mål om skatter och statsstöd. Vi väntar med spänning på Applemålet m.fl. (Fiat och Starbucks ligger dock först i spåret hos Tribunalen), men i avvaktan på dem har vi strax före jul fått ett högintressant mål, avgjort på stor avdelning, rörande centrala delar av

1 Skatteplikt

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

I förhandsavgörandet C-64/15 BP Europa SE mot Hauptzollamt Hamburg-Stadt prövades ett antal frågor rörande tolkningen av bl.a. var avvikelser ägt rum enligt punktskattedirektivet avseende energiskatt som påförts BP för den olja som saknades vid leveransen till ett skatteupplag i Tyskland. Omständigheterna

I Kommissionen mot Ungern fann EU-domstolen att tjänstedirektivet var tillämpligt på ett ungerskt system för beskattning av arbetsförmåner. Domen behandlas i avsnitt A3 ovan. I NN (L) International fann domstolen att fondföretagsdirektivet inte var tillämpligt på en årlig belgisk skatt på fondföretag.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade i maj 2017 en dom där ett bolag medgavs avdrag för ingående mervärdesskatt avseende rådgivningstjänster som förvärvats i samband med att bolaget avyttrade aktierna i två dotterbolag. Domen medför ett förändrat rättsläge vilket i denna artikel diskuteras

Finansdepartementets promemoria med förslag avseende bl.a. nya ränteavdragsregler publicerades den 20 juni 2017 (Fi2017/02752/S1). Promemorian innehåller förslag som innebär att en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs samt att nuvarande avdragsbegränsningsregler justeras. I denna