I rättsfallet RÅ 2009 ref. 100 ställer Högsta Förvaltningsdomstolen, utan uttryckligt stöd i lag eller förarbeten, upp ett krav på inkomstskattesubjektivitet för att andelar i en utländsk juridisk person ska anses vara näringsbetingade. I denna artikel visar författaren på några effekter av det kravet,

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Sebastian Moll (sebastian.moll@kau.se). Litteratur kan skickas till Sebastian Moll,

Enligt tidigare praxis har företagsrekonstruktionen ansetts vara en ”villkorad verksam åtgärd” vilket har inneburit att det också har tillmätts betydelse om vad som faktiskt har skett under pågående rekonstruktion för att gå fri från ansvar enligt skatteförfarandelagen. Rättsläget har dock förtydligats

En utredning om särskild skatt på finanssektorn (Dir. 2015:51) har i dagarna lämnat sitt betänkande. Enligt direktiven skulle utredaren ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn, som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster har

Den 2 februari i år kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till i en dom avseende ett överklagat förhandsbesked, HFD 2016 ref. 5, att medlemmarna i en discjockeyduo var utövande konstnärer som framförde ett upphovsrättsligt skyddat verk. Deras framförande var därför undantaget från mervärdesskatteplikt.

Kapitalbeskattningen utgör en väsentlig del av beskattningssystemet i Sverige. Beskattning av kapitalinkomser för fysiska personer har fått ökad aktualitet under de senaste åren bland annat genom översyn och diskussioner kring regelverket om beskattning av ägare i fåmansföretag samt beträffande incitamentutredningens

HFD har i två mål undvikit att ta ställning till hur frågan om intressegemenskap ska bedömas vid tillämpning av ränteavdragsbegränsningarna vid långivning från private equity-fonder till fondernas portföljbolag.

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Mikael Ek (mikael.ek@jur.uu.se). Litteratur kan skickas till Mikael Ek, Juridiska

En intäkt från en skogsavverkning avser vanligen till viss del skog som stod på marken då ägaren förvärvade skogen. Lagstiftaren har bedömt att beskattning av denna del av intäkten, vilken vanligen benämns kapitaluttag, är motstridigt skatteförmågeprincipen. Därför har skogsavdraget skapats för att

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Per-Ola Ohlsson (per-ola.ohlsson@kau.se). Litteratur kan skickas till Per-Ola Ohlsson,

I min artikel i Skattenytt 2013 nr 9/2013 (s. 589 ff.) analyserade jag HFD:s dom i det s.k. Scania Metall-målet, HFD 2013 ref. 12. I artikeln drog jag slutsatsen att HFD hade omdefinierat legalitetsprincipen såsom den traditionellt har uppfattats i svensk skatterätt, när den ansåg att den genom direktivkonform

I EU-domstolens dom den 22 oktober 2013, mål nr C-276/12 uttalade domstolen i anledning av en begäran om förhandsavgörande från Republiken Tjeckien sammanfattningsvis följande (frågor besvarade i anledning av kontroll av självdeklaration avseende år 2004 i Republiken Tjeckien).

Mål som rör statsstöd omfattas dock inte.

Under snart fyra år har den s.k. tryckerimomsen varit en följetong. Det är en följetong som berör tusentals skattskyldiga. Sammanlagt har tryckerier framställt krav om cirka 5,1 miljarder kr till Skatteverket. Av dessa har Skatteverket, utan nämnvärd utredning, betalat ut 2,9 miljarder kr. Som en

Den 13–14 mars genomfördes den andra workshopen på temat ”Fiscal State och Social Citizenship. Theorizing tax avoidance from socio-cultural perspectives” som uppföljning till förra årets initierande workshop på Umeå universitet. I år flyttade vi fokus från teorier om beskattning från ett sociokulturellt