I denna artikel lämnar Björn Forssén synpunkter på tillämpningen av näringsförbud i samband med brottmål som berör mervärdesskatt (moms). Han framhåller att det särskilt beträffande överskjutande ingående moms kan finnas anledning att uppmärksamma vad en åklagare, som framställer yrkande om näringsförbud

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

I denna artikel fortsätter Björn Forssén att beskriva luckor i lagstiftning som berör mervärdesskatt. Här tar han upp att det föreligger en möjlighet till upplägg som innebär att vissa importörer kan få momsavdrag på import för ren konsumtion utan någon kommersiell vidareförsäljning av importerade

I FAR:s granskningsrekommendationer RevU 16 ”Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten” och RevR 12 ”Revisorns yttrande om den lagstadgade revisionen” uppges att ansvaret för bolags- och hållbarhetsrapporterna ligger på styrelsen. Ansvarsfrågan aktualiseras i höst när en reviderad version av

Aktiemarknadsrätten ställer delvis strängare krav på beslutsfattandet i aktiemarknadsbolag än vad som följer av aktiebolagslagen (ABL), något som till exempel gäller vissa beslut om närståendetransaktioner och incitamentsprogram. Det rör sig dels om stämmobeslut i situationer som enligt ABL placeras

IASB har introducerat en modell som syftar till att förbättra och förtydliga IAS 32, Finansiella instrument. I denna beskriver Pär Falkman och Åsa Klasson hanteringen av finansiella derivat utställda på egna eget kapitalinstrument.

I denna artikel fortsätter Björn Forssén att ta upp fall där Skatteverket (SKV) eller förvaltningsrätterna och kammarrätterna genom sin tillämpning på skatteområdet etablerar en faktisk gällande rätt, som bildar en praxis vid sidan av Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) rättspraxis. Som exempel tar

Från 1 januari 2019 gäller nya regler om avdragsbegränsning för ränta och andra låneutgifter. Syftet med de generella avdragsbegränsningsreglerna är förutom att motverka vinstförflyttning mellan länder att skapa neutralitet mellan olika finansieringsformer. För att inte reglerna om avdragsbegränsning

I denna artikel berör Björn Forssén vissa beskattningsfrågor om hobbyverksamheter respektive om vilande aktiebolag som innehåller ägares bostadsfastighet. I dessa frågor bör åklagaren särskilt beakta både gränsdragningsproblem beträffande de inkomstskatterättsliga materiella reglerna och reglerna

I denna artikel återkommer Björn Forssén till ett par tidigare artiklar där han berör frågor som kan belysas även i ett företrädaransvarsperspektiv. Han framhåller att dessa aspekter visar på betydelsen av att Skatteverket (SKV) och underinstanserna hos förvaltningsdomstolarna inte tillåts etablera

IASB har publicerat ett förslag som syftar till att förbättra informationen som lämnas avseende utgivna finansiella instrument samt förtydliga redovisningsprincipen varmed vi skiljer på skulder och eget kapital. I denna artikel redogör Pär Falkman och Åsa Klasson för innebörden i förslaget.

Vi har alla hört talas om projekt som har drabbats av mycket stora förseningar och kostnadsöverdrag, och vi har alla upplevt att det vi planerat att göra har tagit längre tid och kostat mer än vi tänkt oss. Tids- och kostnadsöverdrag var vanliga för 100 år sedan och de är det än i dag. Vi verkar inte

Det här är ett extratjockt nummer av Balans Fördjupning. Och artiklarna spänner över ett brett spektrum av ämnen – från brexiteffekter för revisorer och företag till klassificering av finansiella instrument och ändrade skatteregler som påverkar redovisningen av uppskjuten skatt. Och, missa inte Sven-Arne

Nya skatteregler för företagssektorn innebär bland annat sänkt bolagsskatt. Skattesatsen sänks successivt i två steg, med start för beskattningsår som börjar 1 januari 2019 eller senare. I denna artikel belyser författarna några värderingsfrågor som kan uppkomma till följd av omvärdering av uppskjutna

I den här artikeln återkommer Jan-Hugo Nihlén och Sven-Arne Nilsson till redovisning av vissa koncerninterna fusioner. Först sammanfattas författarnas tidigare fyra artiklar om fusionsredovisning, varefter frågeställningen utvidgas med fyra alternativ. Därefter anger de hur de berörda bolagen, som