1

EG-domstolen har i mål C-9/02 Lasteyrie för första gången prövat om en s.k. exitskatt eller utflyttningsskatt är förenlig med EG-fördragets regler om etableringsfrihet. I EG-domstolens tidigare praxis angående fördragsstridiga skatteregler har det genomgående varit fråga om att skattskyldiga i något

1

Regeringsrätten

(Årtalen nedan avser rättsfallskommentarshäftets år)

I Sverige råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.1 Detta kommer till uttryck i 14 kap. 2 § inkomstskattelagen (IL) vari sägs att resultatet av ett företags verksamhet skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder och att vid beräkningen av resultatet skall inkomster tas upp

I den återkommande avdelningen Skattenytt Internationellt är det allmänna syftet att spegla internationella skattenyheter. Avsikten är att i såväl kortare som längre notiser referera och analysera nyheter på det internationella skatteområdet. Det kan vara nyheter med internationell anknytning i intern

I 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen finns ett för ideella föreningar generellt undantag från skattskyldighet. Något motsvarande undantag finns inte i det sjätte mervärdesskattedirektivet, där utgångspunkten istället är att alla som bedriver ekonomisk verksamhet är skattskyldiga. I artikeln diskuteras

I SkatteNytt 2005 Nr 5 har Katia Cejie lämnat en redogörelse för RÅ 2004 ref. 126 angående tillämpningen av sexmånaders- och ettårsreglerna i 3 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229, IL). I sammanfattningen konstaterar hon att det genom domen klarlagts dels att de irländska remittance-reglerna omfattas

Under det nya året kommer Skattenytt att fortsätta bevakningen av skatterätten. Tidskriftens signum är den fördjupade analysen. I en tid av ett allt intensivare flöde av nyheter är det viktigt med ett forum för eftertanke och reflektion.

Prop. 2005/06:40, 2005/06:SkU10, SFS 2005:1136

2002 års företagsskatteutredning föreslår att lagerfastigheter i byggnadsrörelse skall kunna ägas i aktiebolag (”paketeras”) och andelarna i bolaget säljas skattefritt och utdelning kunna lyftas skattefritt i likhet med vad som sedan några år gäller näringsbetingade andelar som inte är lager. Som

Under hösten har det varit en flitig debatt i Dagens industri angående upptaxeringar av företagare som förmögenhetsbeskattas för värdet av sina bolags tillgångar. Bakgrunden till debatten är ett projekt där Skatteverket granskat likviditeten i onoterade bolag. I ett flertal fall, det talas om 49 beslut,

Beskattning med egendom som bas är problematisk. Det är vid denna form av beskattning som risken för konfiskation framstår som mest påtaglig, då egendomen i sig utgör skatteunderlaget och inte avkastningen av den.1 Möjligen är det också ett av skälen till varför förmögenhetsskatten jämte fastighetsskatten

Om en skattskyldig ägare av annars kvalificerade andelar i fåmansföretag, 57 kap. IL, visar att utomstående i ”betydande omfattning” äger del i bolaget och har rätt till utdelning, skall beskattning ske utan tillämpning av de belastande särskilda reglerna i 57 kap. IL. Risken för omvandling av arbetsinkomster