I artikeln förs en diskussion om lämpligheten i gällande tolkning och tillämpning av karensstadgandet i den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. IL. Mot bakgrund av motiven till särregleringen av fåmansföretag ifrågasätter författaren den idag härskande uppfattningen att femårskarens är huvudregel. I

I SkatteNytt nr 1–2/2004 finns på sid 60–61 några kommentarer inom området för rubriken, skrivna av skattejuristen Johan Gefvert vid Länsförsäkringar Liv, Stab Juridik.

Regeringens proposition 2003/04:10, s. 73.

Sedan några år har vi haft en organisation för europeiska skatterättsprofessorer, EATLP eller European Association of Tax Law Professors. Medlemskapet har gått upp kvickt, och de årliga mötena blir allt bättre besökta. Den 3–5 juni möttes omkring 200 deltagare i Paris för att diskutera

Anmälare: Hases Per Sjöblom

I denna avdelning anmäls till Skattenytt insänd litteratur. Material kan skickas till Skattenytts redaktion under adress Skattenytt, professor Bertil Wiman, Handelshögskolan i Stockholm, Box 6501, 113 83 Stockholm.

Författare: Roger Persson Österman

Från den 1 januari 2005 har införts nya inkomstskatteregler som underlättar generationsskiften i enskild näringsverksamhet. I denna artikel redogör vi för dessa nya regler och diskuterar vilka tillämpningsproblem som kan uppstå.

Svenskt Näringsliv (SN) har tagit upp en diskussion om slopad revisionsplikt. Utgångspunkten är det uppdrag som SN lämnat till professorerna Per Thorell och Claes Norberg att undersöka varför vi i Sverige i detta avseende avviker på ett så markant sätt från omvärlden. Finns det någon förklaring till

Den som vill bli egen företagare måste idag ansöka hos Skatteverket om F-skattsedel. Den fråga som skall prövas av Skatteverket är om den enskilde kommer att bedriva näringsverksamhet, alltså förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt med vinstsyfte och varaktighet.

Anmälare: Ingrid Melbi

I denna avdelning anmäls till Skattenytt insänd litteratur. Material kan skickas till Skattenytts redaktion under adress Skattenytt, professor Bertil Wiman, Handelshögskolan i Stockholm, Box 6501, 113 83 Stockholm.

I artikeln behandlas ett fall där Regeringsrätten prövade frågan om den skattskyldige förlorat i kammarrätten trots att de i domslutet angivna beskattningskonsekvenserna var till den skattskyldiges fördel.

Författare: Mats Holmlund, Ulf Nilsson och Pär Sundberg

Författarna till denna artikel deltog under hösten 2004 och våren 2005 i den första upplagan av processtävlingen European Tax Moot Court Competition.1 I det fiktiva fall som låg till grund för tävlingen ställdes frågor rörande underkapitaliseringsregler och deras förenlighet med de grundläggande friheterna