Begreppet skälig grund i 8 kap. 13 § ML är svårtolkat och ger upphov till många frågor. I artikeln diskuteras begreppet och hur det hanterats av HFD och kritik riktas mot hanteringen. Dessutom ges ett exempel på hur avdragsrätten kan komma bedömas beroende på vilken metod som tillämpas för att fastställa

Kära läsare! I din hand håller du nu den sjunde utgåvan av Skattenytts Akademiska Årsskrift. I årets nummer finns endast en artikel, men samtidigt en mycket angelägen artikel om subjektiva rekvisit i skatterätten. Artikeln har genomgått sedvanlig, vetenskaplig anonymiserad granskning. Således har

I artikeln diskuteras användningen av subjektiva rekvisit i skattelagstiftningen. En särskild undersökning presenteras av referenser till den skattskyldiges avsikter med sina rättshandlingar!

Det har gått mer än 25 år sedan ”århundrandets skattereform” trädde i kraft. Under åren har dock många avsteg gjorts från skattereformens grundläggande principer, vilket har aktualiserat frågan om behovet av en ny reform. Boprisernas utveckling, hushållens ökade skuldsättning och ”flyttskattens” inlåsningseffekter

Under framförallt senare år har i huvudsak två olika, oförenliga, uppfattningar avseende hur bestämmelserna om ersättning för kostnader i skattemål ska tolkas redovisats i propositioner, utredningar och material från Skatteverket. Enligt den ena uppfattningen ska den skälighetsprövning som förordas

Möjligheten att söka förhandsbesked i skattefrågor innebär en möjlighet till ökad förutsebarhet för skattebetalare. En viktig komponent i förhandsbeskedsinstitutet är att den information som den skattskyldige lämnar i sin ansökan om förhandsbesked skyddas av sekretess. Den skattskyldige ska med andra

2016 är här och så också det första häftet för året av SkatteNytt. Innan innehållet presenteras ytterligare vill jag först ta tillfället i akt att tacka Ingrid Melbi för den tid och det engagemang som hon har gett till SkatteNytt som medlem i redaktionskommittén. Stort tack Ingrid! Vi kommer att sakna

Artikeln är författad inom projektet Att döma skatt rätt – om principföljsam prejudikatbildning, finansierat av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser.

I mål om följdändringar, en typ av efterbeskattning, bär Skatteverket bevisbördan för att följdändringsbeslutet är en omedelbar följd av huvudbeslutet medan den skattskyldige bär bevisbördan för att en efterbeskattning vore oskälig. Skatteverket ska som utgångspunkt nå upp till ett beviskrav av graden

Artikeln behandlar kraven på att punktbeskattning måste ha en neutral utformning som är förenlig med unionsrätten. I artikeln jämförs punktbeskattningen av importvaran cigaretter och den inhemska produkten snus. Jämförs cigarettpaket med snusdosor är cigarettskatten minst tre gånger högre. Som en

Den 1 januari 2012 kompletterades reglerna om skattelättnader för experter, forskare eller andra nyckelpersoner med en beloppsregel. I artikeln behandlas några av de frågeställningar som uppkommit med anledning av lagändringen.

I HFD 2015 ref. 14 (fhb) prövade HFD de intressanta reglerna vad gäller investeringssparkonton. Prövningen gällde huruvida finansiella instrument var upptagna till handel på en reglerad marknad (6 § 1 lagen om investeringssparkonto) och därmed kunde anses utgöra ”investeringstillgångar”. HFD fann,

I HFD 2015 ref. 8 beslutade HFD att en ränteförmån inte skulle påföras på ett belopp som beskattats som ett förbjudet lån.

I HFD 2015 ref. 1 fann HFD att motionsutrustning som arbetsgivaren tillhandahållit en arbetstagare för användning i arbetstagarens bostad inte ansågs utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Tillgång till en enklare webbtjänst för friskvård ansåg HFD däremot rymmas inom begreppet skattefri

I förhandsbeskedet HFD 2015 ref. 9 prövades om en ny typ av tilltänkt livförsäkring benämnd ”Depåförsäkring med bolån” skatterättsligt kunde klassificeras som en pensionsförsäkring.