Fråga om revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler utan att den reviderade lämnat sitt medgivande till det och utan att bolaget underrättats i förväg. Tillika fråga om eftersökande och omhändertagande av handlingar i verksamhetslokalerna och hos revisionsbyrå.

I sin artikel Avdrag för bidrag till utländska bolag (Skattenytt 1995 s 487) diskuterar Peter Sundgren bl.a. RÅ 1994 ref 85 som gällde eftertaxering och skattetillägg för Eka Nobel. Om skattetilläggsfrågan anför han: ”Att observera är att alla fem regeringsråd som dömt i målet är eniga i eftergiftsfrågan

I syfte att stimulera små och medelstora företags försörjning med riskkapital beslutade riksdagen nyligen att införa en skattelättnad för fysiska personer som investerar i nyemitterade aktier (SFS 1995:1623, prop. 1995/96:109, 1995/96 SkU:20) . Stimulansen bygger på förslagen i promemorian ”Riskkapitalavdrag

I två domar meddelade den 28 december 1995 (DT 321 i mål nr T2023/94 och DT 232 i mål nr T284/94) har Högsta Domstolen avgjort det här årtiondets kanske mest omdiskuterade rättsfråga, om vid utdelning av sakvärden den s.k. nettometoden eller den s.k. bruttometoden skall tillämpas. HD fastslår i domarna

I inkomstslaget tjänst gäller som huvudregel att kontanta intäkter är skattepliktiga när de är tillgängliga för lyftning och att förmåner är skattepliktiga när de åtnjuts. Det är således den s.k. kontantprincipen som härskar i nämnda inkomstslag. Eftersom det föreligger skillnader i beskattningsnivån

I artikeln behandlas frågor om EG-rättens betydelse för svensk direkt beskattning. Bl.a. redogörs för EG-rättens direkta effekt och företräde framför svenska skatteregler samt möjligheten för enskilda att under vissa förutsättningar erhålla skadestånd.

Ordet kommunikation förklaras i ordböckerna med förbindelse, beröring, meddelande och överföring av information. Att ålägga någon kommunikationsplikt innebär således ett ansvar för att upprätta en förbindelse och att överföra information. En frågeställning är vilket kommunikationsansvar som i skattemål

”Warum etwas so einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?” Den tyska sentensen faller mig i tankarna vid läsningen av Gunnar Blombergs och Peter Perssons artikel i Skattenytt 11/1995 med rubriken ”Koncernbidrag – om avdrag och redovisning”.

Fråga om man från svensk sida, med tillämpning av intern rätt, kan beskatta ränta som utbetalts till en person som enligt dubbelbeskattningsavtalet med Kenya hade hemvist i den staten. Eftertaxering för inkomst för 1987.

Ordet royalty definieras i Kungl. Maj:ts proposition 1928:213 som ”ersättning för rätten att utnyttja redan förefintliga värdeobjekt”. Bra Böckers lexikon uttrycker sig litet modernare och kallar royalty för ”avgift för nyttjanderätt, tillfallande den som har den egentliga rätten till det som utnyttjas

En fråga som över huvud taget inte har diskuterats i doktrin är reglerna om avdrag för omkostnader för intäkternas förvärvande i inkomstslaget kapital. Dessa omkostnader benämns ofta förvaltningskostnader. Om detta är riktigt kan ifrågasättas. I artikeln framförs ett synsätt som går ut på att det

Omprövningsinstitutet har vållat en processualisering av handläggningen hos skattemyndigheterna som inte gör deras arbete lättare. I tidigare artiklar diskuterade problem kompletteras här med problemet om förhållandet mellan omprövning till skattskyldigs nackdel inom ettårsfristen och omprövning i

I SkatteNytt 91995 gick jag igenom de utländska byggmästarnas momssituation beträffande arbeten i Sverige före och efter den 1 janauri 1995, dvs. jag pekade på skillnader i berörda hänseende med anledning av regeländringar i samband med Sveriges medlemskap i EU. Nu har jag anledning att återkomma

Vid beräkning av realisationsförlust med anledning av avyttring av aktier uppkom fråga om anskaffningskostnaden skulle anses i sin helhet hänförlig till aktierna eller om kostnaden – efter s.k. genomsyn eller med tillämpning av lagen mot skatteflykt – skulle fördelas mellan aktierna och konvertibla

Ett av syftena med den europeiska unionen har varit att underlätta flödet av varor över medlemsstaternas inre gränser. Det mest synliga uttrycket för detta syfte är naturligtvis borttagandet av tullar och andra icke skatterelaterade handelshinder. Men även på skatteområdet har regler införts som syftar