HFD 2019 ref. 7 gäller frågan om kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna i 37 kap. 17 och 18 §§ inkomstskattelagen (IL) om kvalificerade fusioner skall ges företräde framför reglerna i 39 kap. 25 § IL om beskattning av privatbostadsföretag. De förra reglerna innebär att det överlåtande företaget

Under år 2019 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i en rad mål inom området för internationell skatterätt. Skattskyldighet i Sverige på grund av ”väsentlig anknytning” var år 2019 endast föremål för ett fall – det brukar vara fler. Två av fallen avsåg innebörden av uttrycket ”stadigvarande

I HFD 2019 ref. 52 ändrade domstolen Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarade att löpande utdelning från ett aktiebolag skulle utgöra ersättning för en arbetsprestation och beskattas såsom lön i inkomstslaget tjänst. Den sökande ställde fyra frågor i ansökan men med hänsyn till rubriken för

HFD 2019 ref. 6. Fråga om det förekommit osanna fakturor i näringsverksamhet (jfr HFD 2012 ref. 69 I–III). Även fråga om s.k. reformatio in melius. Ett måleriaktiebolag (bolaget) kostnadsförde i sin måleriverksamhet 1 september 2012–31 december 2013 ett nittiotal fakturor från ett konsultbolag på

I HFD 2019 ref. 33 angavs i förhandsbesked om begreppet personalvårdsförmåner av mindre värde bland annat följande. Sökanden har möjlighet att få ett friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kr. I första hand avser sökanden att använda bidraget för att betala ett medlemskap hos ett klättercenter och resterande

I HFD 2019 ref. 67 prövades frågan om ett kommunalt bolags prissättning av utfört hushållsarbete avseende fibernät medfört att kommunen skulle anses ha lämnat bidrag eller annat ekonomiskt stöd för arbetet och att rätt till skattereduktion därmed inte förelåg.

Högsta förvaltningsdomstolen hade begärt förhandsavgörande i mål C-607/17 Memira. Det var ursprungligen fråga om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som hade överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Inom ramen för sin prövning begärde Högsta förvaltningsdomstolen ett förhandsavgörande

Förhandsbeskedet HFD 2019 ref. 13 behandlar i generell bemärkelse beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning och särskilt om det andra landets skatteregler har någon betydelse för fastställandet av denna tidpunkt. Konkret avsåg fallet en i Sverige obegränsat skattskyldig

I det synnerligen intressanta målet C-135/17 X GmbH prövades tyska regler om CFC-beskattning i förhållande till tredjeland. Något förenklat kan sägas att bolag i tredjeland som ägdes till minst 1 procent av en i Tyskland obegränsat skattskyldig person gav upphov till CFC-beskattning hos ägaren, om

Nationella domstolar har möjlighet att i pågående processer vända sig till EU-domstolen och begära förhandsavgörande. Detta sker också från svenska domstolar. Med ”sjätte direktivet” nedan avses Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG och med ”mervärdesskattedirektivet” avses Rådets direktiv 2006/112/EG,

Finansdepartementet har föreslagit att omvänd skattskyldighet införs i Sverige för viss försäljning av mobiltelefoner, integrerade kretsanordningar, telekommunikationstjänster, spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer. Förslaget införs i syfte att förhindra momsbedrägerier. Enligt min mening medför

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked i ett ärende avseende den riktade ränteavdragsbegränsningsregeln i 24 kap. 18 § IL. I denna artikel analyseras domen utifrån möjligheten att erhålla förhandsbesked och hur den nya riktade regeln ska bedömas.

Voffor gör di på detta viset? Astrid Lindgren

Svensson, Bo, Resultatfördelning i handelsbolag – särskilt om obehörig resultatfördelning, SvSkT 2007 s. 695–713.

Behovet av en välfungerande skattelagstiftning är centralt. Med beaktande av den grundläggande betydelsen skattesystemet har är det angeläget att beredningsprocessen tas på största allvar. Behovet gör sig särskilt gällande när lagstiftningen är betungande för de skattskyldiga; ett gott syfte rättfärdigar