Generaltulldirektören Ulf Larsson har i en artikel ”Målen står fast” i Svensk Tull Extra återgiven i en del dagstidningar gjort några uttalanden om mervärdesskatten, vilka kräver ett klarläggande.

Inför en förestående försäljning av aktier i ett dotterbolag har förlusten i dotterbolaget ökats genom att dotterbolaget lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget, som samtidigt lämnat dotterbolaget ett aktieägartillskott, som täckt förlusten. Avdrag för koncernbidraget har vägrats med stöd av lagen

Advokaten Lars Rosengren, professor Göran Grosskopf samt kammarrättslagman Jan Sundin har i olika fora lämnat bidrag till en debatt, som jag i egenskap av fristående skattekonsult är mycket glad åt att den kommit till stånd och gärna ser att den hålls vid liv.

I en artikel i Skattenytt nr 4 1989 har jag behandlat på vilket sätt omständigheter som inträffat efter en försäljning påverkar en realisationsvinstberäkning. Den problematiken är aktuell även vid rörelsevinstberäkning – d.v.s. i de fall när en hel rörelse säljs. Jag tänker behandla sådana frågor

Frågan om hur en försäljning av en dödsboandel skall beskattas har debatterats i tidigare nummer av Skattenytt. I häfte nr 5/1985 redovisades två motsatta ståndpunkter. Marcus Anttila hävdade att beskattning av realisationsvinst skall ske såsom för en andel i ett handelsbolag enligt 35 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Vid överlåtelse av aktier har vederlaget delvis utgjorts av periodiska utbetalningar att utgå under 15 år. Vederlagets värde i denna del vid beräkning av skatt på omsättning av värdepapper har ansetts utgöra det efter marknadsränta kapitaliserade nuvärdet av de periodiska utbetalningarna.

Dagens svenska skattesystem kännetecknas av mycket höga marginalskatter på inkomster och en mängd asymmetrier, särskilt beträffande avkastning på kapital, vilka allmänt anses medföra oönskade konsekvenser. Under 1980-talet har några mera konsekventa eller renodlade modeller för behandling av fr.a.

I Skattenytt 1–2/1990 s. 36 har Urban Rydin tagit upp frågan om när tvångssparat belopp ska deklareras och taxeras. Spörsmålet synes upphängt kring problemställningen när det tvångssparade beloppet kan anses tillgängligt för lyftning. På s. 37 berör Rydin förhållandet att tvångssparandet skulle kunna

Vi har begåvats med ändringar i skattereglerna för delägare i handelsbolag. I första hand är det fråga om ändrade reavinstregler med syfte att undanröja möjligheterna att utnyttja s.k. dubbla avdrag. Men även regler som ändrar på tidigare principer för den löpande beskattningen har införts innebärande,

Uttrycket egentligt bo och hemvist har funnits i lagtexten ända sedan tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag (KL) och har varit det avgörande rekvisitet för bedömningen, huruvida den skattskyldige skulle anses vara oinskränkt skattskyldig eller ej.

En fastighet, som en allmännyttig stiftelse äger, är under vissa förutsättningar undantagen från skatteplikt vid inkomstbeskattningen. Frågan om hur en stiftelses fastighetsinnehav skall behandlas vid inkomstbeskattningen regleras bl.a. i 7 § 7 mom. SIL. Härav framgår att inkomst av fastighet är undantagna

Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden meddelar förhandsbesked i skattefrågor på ansökan från skattskyldiga. Förhandsbeskeden kan överklagas till regeringsrätten och för överprövning krävs inte prövningstillstånd. Syftet med förhandsbeskedsinstitutet är att underlätta för den skattskyldige att överblicka

Jag har av Skattenytts redaktion ombetts ge mina synpunkter på vinstbolagsregeln 35 § 3 mom. KL med anledning av Kerstin Tollerz’ uppsats i föregående nummer av Skattenytt. Vad jag då särskilt vill ägna uppmärksamhet åt är frågan om hur de obeskattade vinstmedlen skall ha uppkommit för att regeln

Det torde inte ha undgått många att Sverige står mitt upp i en betydelsefull omläggning av sitt skattesystem, inte minst vad avser inkomstbeskattningen.

I Skattenytt nr 1–2/1990 diskuterar skattekonsult Bo Söderlind den mycket intressanta och centrala frågan om sambandet mellan redovisning och beskattning. Bo Söderlind delar inte Per Thorells uppfattning (i Skattenytt nr 11/1989) att vi behöver skatteregler, som är mer självständiga i förhållande