Det förekommer att svenska företag av bl.a. skattemässiga skäl låter förse sina utländska dotterbolag verksamma inom den finansiella sektorn med betydligt mer kapital än vad som krävs för deras verksamhet. Verksamheten, som bortsett från skatteeffekten oftast är förlustbringande, bedrivs inte sällan

I Skattenytt 1997 nr 3 s. 85–93 informerades om förhandsbesked avseende mervärdesskattelagen (1994:200), ML, som meddelats under andra halvåret 1996. I det följande i avsnitt 2 lämnas en redogörelse för de 14 förhandsbesked som Skatterättsnämnden meddelat under det första halvåret 1997. EG-rätten

Regeringsrätten har i ett förhandsbesked förklarat att ränteterminer, som förvärvas som ett led i den vanliga verksamheten hos ett företag, ska reavinstbeskattas. Rättsfallet kan antas bli vägledande för den skattemässiga behandlingen av derivatinstrument som innehas för säkring av risker.

Genom beslut av riksdagen i slutet av förra året (prop 1996/97:18, SkU 1996/97:9, SFS 1996:1127 och 1228) beslutades väsentliga förändringar i flera avseenden av de regler i vår skattelagstiftning som avser skattekonsekvenser vid avyttring av aktier i vissa fall. De nya reglerna är i sin helhet tillämpliga

EG-domstolen har under senare år i flera fall funnit att regler i medlemsstaternas skattelagstiftning strider mot EG-rättens diskrimineringsförbud. Detta har väckt frågan hur den internationella dubbelbeskattningens grundläggande principer förhåller sig till EG:s icke-diskrimineringsprincip. I artikeln

Den så kallade strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL har varit föremål för Regeringsrättens uppmärksamhet i några notismål under 1996. Bestämmelsen innebär att vid försäljning av aktier, där betalningen sker med nyemitterade aktier, säljarna inte skall reavinstbeskattas. I stället skall det skattemässiga

Enligt 85 § 2mom första stycket uppbördslagen i dess lydelse vid 1990 års taxering fick kvarskatteavgift sättas ned om skillnaden mellan den slutliga och den preliminära skatten berodde på förhållande som den skattskyldige inte hade kunnat råda över. I anvisningarna till lagrummet angavs som exempel

Det gångna året har varit magert ur fastighetstaxeringssynpunkt och få fall finns att redovisa här. I bl a RÅ 1996 not 36 prövades om rätt till besvär i särskild ordning förelåg. Frågan gällde ett antal fastigheter utmed en starkt trafikerad led. Här hade länsrätten för de fastighetsägare som klagat

I RÅ 1996 ref 92 (SN 1997 s. 65) tog HD ställning till beskattningstidpunkten när en anställds arbetsgivare för över medel till en fristående förvaltare som för den anställdes räkning förvärvar aktier inom ramen för en s k aktieägarplan (stock owner ship plan). Målet, ett överklagat förhandsbesked,

Enligt 23 § F tredje stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) och punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall vid beräkningen av arvsskatt nettovärdet av en förvärvskälla som är hänförlig till näringsverksamhet tas upp

Den tilltagande skattekonkurrensen mellan EU:s medlemsstater har nyligen uppmärksammats i svenska medier. Konkurrensen om utländska portfölj- och direktinvesteringar tenderar att pressa ner skattesatserna på bolags- och kapitalinkomster. Många fruktar att en fortsatt ohämmad skattekonkurrens inom

Fråga om de skattemässiga effekterna av att ansvaret för pensionsåtaganden överlåtes mot vederlag till annan än den som tidigare övertagit verksamheten och anställda. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Beslutet att införa beskattning av industrifastigheter, som tillämpas första gången vid årets taxering, leder till ett ojämnt och snedvridande skatteuttag. Detta har framkommit vid en enkätundersökning som Industriförbundet gjort bland medlemsföretagen. Den utredare som regeringen nyligen tillsatt

Det har alltid funnits tankar om att skapa ett lättförståeligt och lättillämpat skattesystem. Skälen till detta är säkert många men ett av de mest framträdande är sannolikt rättssäkerhetssträvanden. Har man ett enkelt skattesystem kan man också förvänta sig av de skattskyldiga att de har kännedom

I denna artikel fortsätter jag med att ta upp momsfrågor från praktiken, där jag med begreppen ”gammalt” och ”nytt” markerar en åtskillnad mellan momsregler som fanns redan före Sveriges EU-inträde 1995 och regler som kommit in i mervärdesskattelagen (ML) genom EU-inträdet. Den ”gamla” frågan redovisas