Richard Arvidsson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm

Förhandsavgörandet C-200/14 mellan Silvia Georgiana Câmpean och Administratia Finantelor Publice a Municipiului Medias (skattemyndigheten i Medias, Rumänien) och Administratia Fondului pentru Mediu (miljömyndigheten, Rumänien) avsåg tolkningen av artikel 6 FEU samt artiklarna 17, 20, 21.1 och 47 i

Rättsfallet avser inkomstbeskattningen av andelar i en utländsk specialfond. Frågan var om värdet av andelar i en alternativ investeringsfond i form av en luxemburgsk SICAV (Société d’Investissement à Capital Variable) skulle ingå i kapitalunderlaget när schablonintäkt ska beräknas enligt 42 kap.

I NN (L) International1 frågade den hänskjutande domstolen om en belgisk årlig skatt på fondföretag var förenlig med kapitalanskaffningsdirektivet2 och fondföretagsdirektivet.3 För utländska fondföretag baserades skatten på summan av de nettobelopp som företaget placerat i Belgien, vilket omfattade

I rättsfallshäftet har det traditionellt funnits en rubrik ”Tolkning och tillämpning”. Jag tog över rapporteringen under denna rubrik 2005 efter professor Sture Bergström. Efter hand har det blivit så, även under Bergströms tid, att de fall som främst har kommenterats har gällt antingen lagen om skatteflykt

HFD 2016 ref. 26 gällde en prövning av ett förhandsbesked. Frågan gällde om de luftningsbassänger och flissilor som används vid framställning av papper och kartong ska anses utgöra allmänna fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § jordabalken, JB, eller industritillbehör enligt 2 kap. 3 § JB. Frågan

Högsta förvaltningsdomstolens (nedan HFD) avgöranden avseende mervärdesskatt år 2016 omfattar endast åtta mål. Av dessa utgör sex referatmål och två notismål. Fyra mål är överklagade förhandsbesked. Året präglades av mål rörande skatteplikt, med ett par intressanta undantag avseende bl.a. den frivilliga

I artikeln diskuteras i vilken utsträckning en god sed kan utgöra en rättslig standard. Vidare undersöks den närmare karaktären av en rättslig standard. I artikeln beskrivs även den offentligrättsliga grunden för att tillämpa rättsliga standarder. Avslutningsvis nämns andra kriterier som kan vara

Innan häftets innehåll presenteras närmare ska vi minnas en person som bland annat länge har varit engagerad i SkatteNytts utgivning. Leif Edvardsson gick bort tidigare under sommaren och häftet inleds med minnesord från några av Leifs tidigare kollegor vid Handelshögskolan, Göteborgs

En omtyckt profil i svensk skatterätt har gått bort. Leif Edvardsson föddes 1942 i Uddevalla. Han tog studentexamen 1961 och blev även reservofficer. Leif studerade vidare vid Göteborgs universitet och fick sin ekonomexamen 1966.

Varför FATCA och CRS hänger på en skör tråd

HFD 2017 ref. 9 I.

Från och med den 1 november 2016 gäller en särskild lag om skuldsanering för företagare (F-skuldsanering, 2016:676). Samtidigt trädde en ny skuldsaneringslag (2016:675) vars målgrupp i huvudsak är löntagare och pensionärer i kraft. Reglerna om F-skuldsanering syftar till att ge seriösa företagare

Skatteverket strävar efter att behandla och besluta identiska frågor på samma sätt oavsett var inom organisationen de uppkommer. Ett viktigt verktyg i detta arbete är att ta fram ställningstaganden och allmänna råd samt att samla all rättslig information i Rättslig vägledning.

Avsnittet behandlar praxis på mervärdesskatteområdet från Högsta förvaltningsdomstolen, Kammarrätterna, Skatterättsnämnden och EU-domstolen. När någon av skribenterna har varit ombud i något mål anges det i fotnot.