1. Värdering av fastighet i indirekt ägo, förvaltningsföretag.

Omstruktureringar inom bolagssektorn kan ske på olika sätt. Ett sätt är delning av ett bolags verksamhet. Med delning avses i denna artikel – utan anspråk på någon fullständig definition – att viss verksamhet skiljs av från ett bolag och överförs till ett eller flera andra bolag.1 Den skattefråga

Rubriken syftar på ett rättsfall som refererats respektive kommenterats i Skattenytt nr 1–2/91 och nr 9/91 nämligen RÅ 1990 ref. 79. Följande utgör några personliga kommentarer och synpunkter kring försäljning och upphörande av enskild firma, särskilt i samband med ombildande till aktiebolag. Redogörelsen

Inom ramen för det nya skattesystemet skiljer man mellan privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Gränsdragningen görs i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Bestämmelsen inleds med orden ”Fastighet är antingen privatbostadsfastighet eller näringsfastighet”.

Margareta G ägde en jordbruksfastighet tillsammans med sina två bröder. Hon bodde utomlands och deltog inte i skötseln eller driften av jordbruket. RR fann att hon inte skulle anses ha haft inkomst av annat förvärvsarbete och därmed skulle inga avgifter påföras.

Sedan 1951 har det funnits en möjlighet för skattskyldiga att få förhandsbesked i skattefrågor. Till en början lämnades beskeden av riksskattenämnden. När riksskatteverket (RSV) inrättades 1971 övertogs uppgiften av en nämnd inom verket. Nämndens officiella beteckning var riksskatteverkets nämnd för

I det reformerade skattesystem som tillämpas första gången vid 1992 års taxering har stopplagstiftningen mot vinstbolagstransaktioner och interna aktieöverlåtelser tagits bort. Bestämmelserna återfanns tidigare i 35 § 3 mom. sjunde respektive åttonde stycket kommunalskattelagen (KL).

Den nya taxeringslagen (TL) tillämpas första gången vid 1991 års taxering (se Remstam i Skattenytt 1991 s. 177 ff; Nya regler om beskattningsförfarandet och skatteprocessen). Förfarandena för omprövning och överklagande avseende mervärdesskatter, punktskatter/prisregleringsavgifter och uppbörd har

Vid införande av den nya taxeringslagen och sakprocess i taxeringsprocessen har många frågor uppmärksammats i förarbetena som för läsaren till en början kan te sig som främmande i taxeringsprocessen. Studerar man praxis från den gamla taxeringslagens tid finner man emellertid att problemställningarna

Nedan avser jag kortfattat redogöra för dels några rättsfall inom arvs- och gåvoskatteområdet, dels ett avseende partiell bodelning.

I och med skattereformen har nya regler införts från inkomståret 1991 för i Sverige bosatta personers beskattning av bostäder i utlandet. De nya reglerna har medfört en rad tolkningsproblem som Riksskatteverket (RSV) har haft att ta ställning till. RSV’s broschyr ”Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Nedan avser jag att kortfattat redogöra för ett par HD-avgöranden avseende arvs- och gåvobeskattning.

De ”gamla” reglerna (som gällde t.o.m. taxeringsår 1991) för indelning av inkomster i förvärvskällor härstammar från kommunalskattelagens (KL:s) tillkomst. Under arbetet med KL ansågs det nämligen inte vara möjligt att ge en kort och uttömmande definition på vad som utgjorde skattepliktig inkomst.

I det principiellt intressanta målet RÅ 1991 ref. 6 (SN 5/91) hade regeringsrätten att bedöma om inkomster från brottslig verksamhet var skattepliktiga eller inte. RR konstaterade först att i praxis har verksamhet, när den i och för sig varit att hänföra till förvärvskälla, också ansetts utgöra sådan

I RÅ 1991 ref. 27 (SN 7/91) hade makarna A sålt en fastighet till den ene makens arbetsgivare (SAAB). Priset, 590.000 kronor, översteg enligt RR med i vart fall 70.000 kronor marknadsvärdet. Två dagar efter bolagets förvärv såldes fastigheten för 450.000 kronor. Beloppet 590.000 ledde också till att