Jag har i en artikel i SN 1991 sid 463 ff behandlat dessa frågor med avseende på reglerna i 1991 års skattereform. Den nu aktuella artikeln följer i vissa delar dispositionen av den gamla artikeln.

Frågan huruvida beskattningen av inkomst i enskild näringsverksamhet kan anpassas till vad som gäller för aktiebolag har varit föremål för fyra utredningar.

Hyresfastigheter behandlas fr o m 1992 års inkomsttaxering enligt samma grundläggande inkomstskatteregler som andra näringsfastigheter. Resultatet redovisas som inkomst av näringsverksamhet. Merparten privatägda hyresfastigheter ägs av fysiska personer direkt eller indirekt genom handelsbolag/kommanditbolag,

De nya reglerna för beskattning av bilförmån berör omkring 400 000 aktiva företagare. Därtill kommer cirka 100 000 ”vanligt” anställda som valt att ha tjänstebil. För företagarna har bilförmånsbeskattningen hittills rymt ett stort mått av osäkerhet. De utökade jämkningsmöjligheter – om än begränsade

I det följande lämnas en redogörelse för ett antal förhandsbesked som Skatterättsnämnden lämnat under andra halvåret 1993. Under denna tid har i nämnden ingått ledamöterna Sandström (S), Nordling (Ng), Wingren (W), Colvér (C), Johansson (J), Nord (N), Rosén (R) och Virin (V). I vissa av de redovisade

Artikeln behandlar definitionen av begreppet fast driftställe. Ett företag i en stat som bedriver rörelse i en annan stat får enligt de flesta dubbelbeskattningsavtal beskattas i denna stat endast om företaget har fast driftställe där. Därför är det av vikt att känna definitionen av fast driftställe.

Under hösten 1993 har riksdagen beslutat om flera ändringar i beskattningen av privatbostadsfastigheter och bostadsrätter. Fastighetsskatten har sänkts för hyreshusenheter. En ny bestämmelse har införts om reduktion av fastighetsskatten avseende taxeringsvärdehöjning på grund av om- och tillbyggnad.

Reaförluster och reavinster beskattas på ett olikformigt sätt i inkomstslaget kapital bl a för att försvåra skatteplanering. I artikeln hävdas att det är både viktigt och möjligt att behandla reavinster och reaförluster på ett likartat, symmetriskt sätt.

Bland nyordningarna med 1990 års taxeringslag (NTL) märks övergången från belopps- till sakprocess samt att skattemyndigheten (SKM) numera fungerar som en första instans för beslut om ändring av inkomsttaxering efter taxeringsperiodens utgång. Nyordningen ger upphov till processuella problemställningar,

Regeringsrådet Sigvard Berglöf har i SN 1993 s 668 f. välvilligt anmält min bok Pensionering direkt i företaget som utkom 1992 på Industriförbundets Förlag AB (numera Förlags AB Industrilitteratur). I anmälan efterlyste Sigvard Berglöf, främst inför en eventuell andra upplaga av boken, en närmare

Bertil Wennergren tar i sin artikel i SN 1993 s. 581 ff om skattemyndighets omprövningsbeslut bl.a. upp frågan om ett sådant beslut utövar någon bindande kraft gentemot skattemyndigheten som hindrar den från att fatta ett nytt beslut angående samma sak. Enligt Wennergren är det inte tillräckligt med

Denna mycket intressanta frågeställning vinner enligt min mening på om man undviker termen res judicata. Varken taxeringsförfarandet eller förvaltningsförfarandet i allmänhet är något dömande förfarande. I vissa stycken ligger det närmare till hands att analogisera med civilrätten (pacta sunt servanda)

Sedan 1991 omfattas handelsbolag inte längre generellt av fåmansföretagsreglerna. Regeringsrätten har i RÅ 1993 not 372 tagit ställning till om en fåmansföretagsregel ändå kan tillämpas när ett handelsbolag ägt av två aktiebolag förvärvat en villafastighet för aktieägarens privata boende. I artikeln

I artikeln behandlas beskattningen av utdelningar på utländska aktier som tillfaller svenska fysiska portföljinvesterare. Huvuddelen av artikeln ägnas åt en kritisk analys av den svenska avräkningslagens regler om rätt till avräkning av utländska källskatter på utdelningar. Den olikabehandling av

Genom prop 1993/94:50 om fortsatt reformering av företagsbeskattningen har det bl.a. införts en ny kvittningsmöjlighet för enskilda näringsidkare (och delägare i handelsbolag samt i vissa fall även för dödsbon) att kvitta underskott av näringsverksamhet mot förvärvsinkomst (tjänst eller annan