Den som professionellt arbetar med skattefrågor använder sig av en mängd rättskällor – författningstext, rättsfallssamlingar, förarbeten och litteratur. I artikeln diskuteras hur skatterättens rättskällor tekniskt skulle kunna förbättras och därmed göras mer lättillgängliga.

1.1 Skatteplikt

Rubriken syftar på ett rättsfall som refererats respektive kommenterats i Skattenytt nr 1–2/91 och nr 9/91 nämligen RÅ 1990 ref. 79. Följande utgör några personliga kommentarer och synpunkter kring försäljning och upphörande av enskild firma, särskilt i samband med ombildande till aktiebolag. Redogörelsen

Margareta G ägde en jordbruksfastighet tillsammans med sina två bröder. Hon bodde utomlands och deltog inte i skötseln eller driften av jordbruket. RR fann att hon inte skulle anses ha haft inkomst av annat förvärvsarbete och därmed skulle inga avgifter påföras.

Stiftelsen för skatte- och bolagsrättslig forskning anordnade i slutet av augusti 1991 ett välbesökt symposium på Fågelbrohus, Värmdö.1 En av flera frågor som gav upphov till livliga diskussioner var i vilken utsträckning beskattningsunderlaget bör vara beroende av företagens redovisning (årsbokslut).

1. Värdering av fastighet i indirekt ägo, förvaltningsföretag.

Sedan 1951 har det funnits en möjlighet för skattskyldiga att få förhandsbesked i skattefrågor. Till en början lämnades beskeden av riksskattenämnden. När riksskatteverket (RSV) inrättades 1971 övertogs uppgiften av en nämnd inom verket. Nämndens officiella beteckning var riksskatteverkets nämnd för

I det reformerade skattesystem som tillämpas första gången vid 1992 års taxering har stopplagstiftningen mot vinstbolagstransaktioner och interna aktieöverlåtelser tagits bort. Bestämmelserna återfanns tidigare i 35 § 3 mom. sjunde respektive åttonde stycket kommunalskattelagen (KL).

Den nya taxeringslagen (TL) tillämpas första gången vid 1991 års taxering (se Remstam i Skattenytt 1991 s. 177 ff; Nya regler om beskattningsförfarandet och skatteprocessen). Förfarandena för omprövning och överklagande avseende mervärdesskatter, punktskatter/prisregleringsavgifter och uppbörd har

Vid införande av den nya taxeringslagen och sakprocess i taxeringsprocessen har många frågor uppmärksammats i förarbetena som för läsaren till en början kan te sig som främmande i taxeringsprocessen. Studerar man praxis från den gamla taxeringslagens tid finner man emellertid att problemställningarna

De ”gamla” reglerna (som gällde t.o.m. taxeringsår 1991) för indelning av inkomster i förvärvskällor härstammar från kommunalskattelagens (KL:s) tillkomst. Under arbetet med KL ansågs det nämligen inte vara möjligt att ge en kort och uttömmande definition på vad som utgjorde skattepliktig inkomst.

I och med skattereformen har nya regler införts från inkomståret 1991 för i Sverige bosatta personers beskattning av bostäder i utlandet. De nya reglerna har medfört en rad tolkningsproblem som Riksskatteverket (RSV) har haft att ta ställning till. RSV’s broschyr ”Hur man deklarerar sin bostad i utlandet

Nedan avser jag att kortfattat redogöra för ett par HD-avgöranden avseende arvs- och gåvobeskattning.

Genom skattereformens s.k. tredje steg (prop. 1990/91:54) har i 19 § kommunalskattelagen (KL) lagts till – utöver vad som tidigare angetts beträffande stipendium avsett för mottagarens utbildning – att stipendium avsedda för andra ändamål inte är skattepliktig inkomst enligt lagen, om det inte utgår

I en artikel i denna tidskrift (1991 s. 116) berörde jag i anledning av en dom av regeringsrätten frågan om förvaltningsdomstols utredningsansvar i mål om skattetillägg. Jag framhöll att det måste finnas åtskilliga, hur många är i sanning ovisst, som är fysiskt eller psykiskt handikappade och som