De senaste årens begränsningar av möjligheterna att ta i anspråk de allmänna investeringsfonderna synes ha lett till en ökad benägenhet hos företagen att frivilligt återföra fondmedel till beskattning. Till denna ökade benägenhet har säkerligen också bidragit den till 75 % höjda kvoten för inbetalning

Riksdagen beslutade i december 1986 om ett nytt starkt schabloniserat system för beskattning av bilförmåner. Enligt huvudregeln utgör förmånen 22 % av bilens nybilspris i slutet av året före beskattningsåret. Man tar alltså inte längre hänsyn till den faktiska körsträckan. Genom att samtidigt rätten

sid

I Skattenytt 1986 nr 10 har Peter Sundgren uttalat sig till ledning för vår tolkning av dubbelbeskattningsavtal. På sidan 422 f. kommenterar han RSV/FB Dt 1980:1 och konstaterar att regeringsrätten har varit ute på ”svag is”. På sidan 443 säger han ”Som tidigare anförts kan ingen annan än den skattskyldige

Under 1980-talet har aktieägare i ett flertal fall givits möjlighet att förvärva aktier i andra bolag än det som de redan varit ägare till. Vanligen har aktiebolaget erbjudit sina delägare att köpa redan existerande aktier i dotter- eller intressebolag eller också har aktiebolaget givit ägarna företrädesrätt

Besvär av TI angående Gävleborgs Bridgeförbunds inkomst- och förmögenhetstaxering 1979.

Riksdagen beslöt 1986 omfattande förenklingar i beskattningen. Skattechefen Bodil Hulgaard har tidigare i denna tidskrift lämnat en del principiella synpunkter på det pågående förenklingsarbetet inom beskattningen (SN 1986 sid. 447 ff.). Jag kommer här att redogöra mer i detalj för en begränsad men

Besvär av TI angående N:s inkomsttaxering 1979.

Den svenska kapitalmarknaden har vuxit enormt under 1980-talet. Stockholms fondbörs tillhör numera en av de större i världen och är kanske, satt i relation till befolkningsmängden, rent av den största. Såväl aktiemarknaden som kreditmarknaden har expanderat kraftigt. Mängder av nya instrument har

Besvär av makarna P angående inkomsttaxering 1978.

De som förutskickade att förskottsränteförfarandet skulle vinna insteg bland lönsamma bolag med ’vinstproblem’ tycks ha blivit sannspådda. När lagfästa nedskrivnings- och avsättningsmöjligheter är fullt utnyttjade går sådana bolag allt oftare över till förskottsräntor eller ”köpta räntor” och har,

Fråga om avdrag för realisationsförlust när innehavare av räntebärande obligation säljer obligationen men behåller ett antal räntekuponger. – RÅ 1986 ref. 59 I

Knappt har vi påbörjat årets revisionsverksamhet förrän vi, nästan bokstavligen, snubblar över de så kallade skalbolagstransaktionerna. Om dem har det visserligen redan sagts en del, men möjligen finns det plats för mer. Det har ju t.ex. inte sagts så mycket i konstruktivt hänseende, dvs. om vi verkligen

Regeringsrätten har i en dom (RÅ 1987 ref. 61) prövat frågan om beskattning av förmån av fri skatt. Vid sin bedömning av det aktuella fallet gör regeringsrätten intressanta uttalanden till ledning för rättsutvecklingen inom detta rättsområde. Innan jag går in på detta rättsfall finns det anledning

Det nuvarande systemet för direkt beskattning grundar sig på en skattereform 1973.1 Det finns två former av direkt skatt på fysiska personers inkomst, båda statliga. Viktigast är den progressiva inkomstskatten IRPEF, imposta sul reddito delle persone fisiche, som drabbar alla inkomstslag. Med vissa