Inför en förestående försäljning av aktier i ett dotterbolag har förlusten i dotterbolaget ökats genom att dotterbolaget lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget, som samtidigt lämnat dotterbolaget ett aktieägartillskott, som täckt förlusten. Avdrag för koncernbidraget har vägrats med stöd av lagen

Kommittén för indirekta skatter (KIS) är en av de fyra skatteutredningar som i juni 1989 lade fram betänkanden med förslag om en samlad reformering av det svenska skattesystemet. Övriga utredningar är utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK), utredningen om reformerad företagsbeskattning

I allt fler koncernstrukturer för svenska internationellt engagerade företag, kan man observera användandet av holdingbolag. Många av dessa holdingbolag är etablerade i utlandet. Avsikten med etablerandet av utländskt holdingbolag kan vara att optimera koncernens skattekostnad. Främst sker detta genom

I slutet av september månad i år utkom 2:a upplagan av professor Göran Grosskopfs bok Vinstbolag. Den utgör en starkt reviderad version av 1:a upplagan. Bokens uttalanden och slutsatser kommer helt säkert att bli flitigt utnyttjade och citerade.

Innehav av hyresfastighet har i visst fall inte ansetts innebära att en svensk medborgare som utrest härifrån fortfarande har sådan väsentlig anknytning till Sverige att han skall anses i beskattningshänseende vara bosatt här.

I en tankeväckande artikel i denna tidskrift (nr 11 år 1988 s. 567 of) kommenterar regeringsrådet Stig von Bahr ett antal nya rättsfall under rubriken ”Verklighet, schablon eller fiktion”. Bland andra berör han rättsfallet RÅ 1985 1:78. I målet var fråga om beskattning av förmån till anställds hustru.

I en artikel i Skattenytt nr 4 1989 har jag behandlat på vilket sätt omständigheter som inträffat efter en försäljning påverkar en realisationsvinstberäkning. Den problematiken är aktuell även vid rörelsevinstberäkning – d.v.s. i de fall när en hel rörelse säljs. Jag tänker behandla sådana frågor

Vissa skattefrågor rör sig i gränslandet mellan finansteori, nationalekonomi, juridik och företagsekonomi. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett exempel på ömsesidig påverkan mellan företagsekonomi, skatterätt och god redovisningssed. En av de aktuella skatteutredningarna, den om reformerad

Vid överlåtelse av aktier har vederlaget delvis utgjorts av periodiska utbetalningar att utgå under 15 år. Vederlagets värde i denna del vid beräkning av skatt på omsättning av värdepapper har ansetts utgöra det efter marknadsränta kapitaliserade nuvärdet av de periodiska utbetalningarna.

Relativt lite har under åren skrivits om fransk beskattning. Syftet med denna framställning är emellertid inte att kompensera detta genom att uttömmande redogöra för fransk företagsbeskattning utan mer att koncentrera sig till att behandla vissa för den svenske investeraren viktiga områden.

Dagens svenska skattesystem kännetecknas av mycket höga marginalskatter på inkomster och en mängd asymmetrier, särskilt beträffande avkastning på kapital, vilka allmänt anses medföra oönskade konsekvenser. Under 1980-talet har några mera konsekventa eller renodlade modeller för behandling av fr.a.

Universitetslektor Torgny Sifverson har i en debattartikel i Skattenytt nr 11, 1989 påvisat vad som skulle kunna uppfattas som en motsättning mellan reglerna i aktiebolagslagen och bokföringslagen, när det gäller räkenskapsårets omfattning i en koncern. Frågan kan därför också uppfattas som att gälla

I början av sommaren överlämnade två parlamentariska kommittéer, utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) och utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF), sina slutbetänkanden (SOU 1989:33 resp. 1989:34). De förslag som dessa kommittéer lägger fram bygger i allt väsentligt på ett

Gunnar Nord och Lennart Grufberg startade en integritetsdebatt i Skattenytts nummer 5 apropå taxeringsrevisionens gränser. Debatten är välkommen särskilt mot bakgrund av revisionsinstitutets utvidgning till att omfatta även allmän uppgiftsinsamling. För att placera in skatteförvaltningens tilltagande

Regeringen tillkallade den 13 oktober 1988 en särskild utredare med uppdrag att se över skatteflyktslagen (1980:865).1 Enligt föredraganden stödde gjorda utvärderingar inte uppfattningen att den gällande skatteflyktslagen innebär att kraven på rättssäkerhet eftersätts. Felet var istället att skatteflyktslagen