Regeringsrättens dom nr 4239-19921, som kanske inte leder till mer än en notis i RÅ 1994, aktualiserar fyra helt olika skatterättsliga frågor av intresse för en vidare krets:

I Skattenytt 1994 s.105 ff. informerade författaren om förhandsbesked avseende mervärdesskatt under andra halvåret 1993. I det följande lämnas en kronologisk redogörelse för de 14 förhandsbesked som Skatterättsnämnden beslutat första halvåret 1994. En kortfattad redovisning lämnas om lagrum, saken,

I 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt sägs

I artikeln beskrivs och analyseras de av riksdagen nyligen beslutade förändringarna för fåmansföretagen när det gäller utdelningar och reavinster. Ändringarna gäller med verkan från 1 januari 1994 och påverkar fördelningen mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Även skattefriheten för utdelningar

En allemansfond har ansetts berättigad till avdrag för utdelning som beslutats för beskattningsåret utan hinder av att utdelningsbeloppet enligt fondens stadgar återinvesterats i nya fondandelar för andelsägarnas räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Reformen genomfördes i två steg. Riksdagen antog den 16 december 1993 prop 1993/94:50 ”Fortsatt reformering av företagsbeskattningen” med de viktigaste förändringarna. Vissa förändringar i förhållande till propositionen framgår av skatteutskottets betänkande 1993/94 SkU15 men inget av betydelse i

Bertil Wiman har i en artikel i denna tidskrift (SN 1994 s. 715) lämnat en rad tankeväckande synpunkter på underskottsavdragslagen. Jag är ense med honom i mycket av vad han skriver men inte allt (och det rör inte sällan vissa kortfattade uttalanden i fotnoter). Dessutom har hans synpunkter gett upphov

Sambandet redovisning – beskattning får ouppmärksammade och egenartade konsekvenser för enskilda näringsidkare och handelsbolag med fysiska personer som delägare. Redovisningen tjänar främst som underlag för beskattning i dessa företagsformer, även om skattepliktig inkomst erhålls först efter omfattande

I två domar meddelade den 28 december 1995 (DT 321 i mål nr T2023/94 och DT 232 i mål nr T284/94) har Högsta Domstolen avgjort det här årtiondets kanske mest omdiskuterade rättsfråga, om vid utdelning av sakvärden den s.k. nettometoden eller den s.k. bruttometoden skall tillämpas. HD fastslår i domarna

Den 1 juli 1994 ersattes bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen av lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, ofta kallad tvångsåtgärdslagen och förkortas TVL.1 Den nya lagen tillkom som ett resultat av Rättssäkerhetskommitténs arbete med att stärka

I SkatteNytt nr 5 1995 har Roger Persson lämnat en utförlig kommentar till EG-domstolens dom i Schumacker-målet.

I artikeln behandlas frågor om EG-rättens betydelse för svensk direkt beskattning. Bl.a. redogörs för EG-rättens direkta effekt och företräde framför svenska skatteregler samt möjligheten för enskilda att under vissa förutsättningar erhålla skadestånd.

Fråga om man från svensk sida, med tillämpning av intern rätt, kan beskatta ränta som utbetalts till en person som enligt dubbelbeskattningsavtalet med Kenya hade hemvist i den staten. Eftertaxering för inkomst för 1987.

Ordet kommunikation förklaras i ordböckerna med förbindelse, beröring, meddelande och överföring av information. Att ålägga någon kommunikationsplikt innebär således ett ansvar för att upprätta en förbindelse och att överföra information. En frågeställning är vilket kommunikationsansvar som i skattemål

Som refereras på annan plats i detta nummer har regeringsrätten i december 1995 i tre domar (överklagade förhandsbesked) prövat frågan om hur vinst vid inlösen av riksgäldens realränteobligationer skall behandlas. En sådan obligation är till sin karaktär en hybrid mellan ett diskonteringspapper och