Sedan införandet av 1990 års skattereform har innebörden av uttrycket finansiellt instrument varit oklar i flera avseenden. Ett flertal domstolsprocesser och några förhandsbesked har förekommit. En av de frågor som vållat diskussioner mellan de skattskyldiga och skattemyndigheterna, och där domstolarna

I SkatteNytt 1998 s. 855 ff. redogjorde jag bl.a. för Riksskatteverkets (RSV) syn på betydelsen av att RSV inte överklagar vissa domar och beslut. Det som angavs i artikeln var avstämt med övriga berörda chefer inom RSV och gav alltså i huvudsak uttryck för RSV:s uppfattning. I artikeln angav jag

EG-domstolen har i en dom den 14 oktober 1999 prövat om vissa österrikiska bestämmelser om stämpelskatt vid upptagande av lån är förenliga med artiklarna 73b och 73d (nya artiklarna 56 och 58) EG-fördraget om fria kapitalrörelser. Enligt österrikisk lagstiftning uttas en stämpelskatt vid ingående

I artikeln behandlas s.k. illojal skattekonkurrens mellan stater, och de åtgärder som EU och OECD vidtagit för att motverka sådan skattekonkurrens. Artikeln är disponerad utifrån tre huvuddelar: problem, motåtgärder samt tidsplan och genomförandeprocedur.

I artikeln uppmärksammas en möjlighet att kringgå de s.k. 3:12-reglerna i 3 § SIL genom tillämpning av de nya reglerna om verksamhetsöverlåtelse. Här analyseras rättsläget och möjligheterna för skattskyldiga att utnyttja denna öppning i skattelagstiftningen. Uppfattningen framförs att en särskild

Behandlingen i mervärdesskattehänseende av olika former av bidrag, nationella och EU-bidrag, har diskuterats en hel del inom skatteförvaltningen och i ett par uppmärksammade förhandsbesked från 1998 (överklagade till RegR). I avsaknad av specialbestämmelser för bidrag inom EG-rätten får allmänna principer

Om en tillgång tas ut ur en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet gäller som huvudregel att uttaget skall värderas till marknadspris. T.o.m. utgången av 1998 tillämpades 22 § anv. p. 1 4 st. KL som innebar att uttagsbeskattning kunde underlåtas om det förelåg särskilda skäl. Numera skall

Jfr recension av Leif Krafft RSV i Svensk SkatteTidning nr 5/1998 (s. 479–485). Han talar om formalismen på området och även om han och jag har olika åsikter om möjligheterna att åtnjuta avdrag för ingående moms när en faktura t.ex. anger Kalles Livs i stället för formellt riktiga Kalles Livs AB som

RÅ 1998 not 266 (fhb). X bedrev byggnadsrörelse och ägde aktier i Y AB som bedrev fastighetsförvaltning. Aktierna var förvärvade före 1983 och bedömningen skulle därför ske enligt äldre praxis. Den avgörande frågan var om de inskränkningar som varit förenade med ägandet på grund av bolagets godkännande

RÅ 1998 not 45 (fhb). En försäkringstagare skulle vid upplösning av ett ömsesidigt försäkringsbolag erhålla aktier i ett aktiebolag. Förvärvet av aktierna ansågs utgöra intäkt av tjänst för honom; se avsnitt 2.1 ovan. Som anskaffningsvärde på aktierna skulle räknas det värde som upptogs som skattepliktig

I en plenidom den 4 november 1988 (RÅ 1988 ref. 135) fann Regeringsrätten – med ändring av tidigare praxis – enhälligt att kursförlust på lån i utländsk valuta som nedlagts i (dåvarande inkomstslaget) annan fastighet generellt utgjorde en avdragsgill omkostnad vid inkomstberäkningen.

Fråga om kostnader i samband med nyemission är avdragsgilla även om de inte bokförs över resultaträkningen utan direkt mot eget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Vi har under senare år sett en förändrad arbetsmarknad, där antalet personaluthyrningsföretag och liknande företag ökat väsentligen. Många av dessa har valt att driva sin verksamhet som enskild näringsverksamhet. Skattemyndigheter på olika håll i landet anser inte att dessa bedriver näringsverksamhet

Artikeln syftar till att kort informera om de olika möjligheter som finns att tillgodogöra sig främst skatterättsligt material på elektronisk väg, dels via Internet, dels via CD-rom. TOR/Skattenytts forskningsstiftelse har numera en hemsida på www.tor-skattenytt.a.se.

Med tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1999 har ett antal nya skatteregler avseende omstruktureringar av företag införts. Bestämmelserna är, som de flesta känner till, synnerligen komplicerade. Syftet med denna artikel är att använda ett funktionellt perspektiv och undersöka hur de olika bestämmelserna