Det är en naturlig utgångspunkt att grunda beskattningen av företag på redovisningen. En sådan huvudregel finns också i princip i alla länders skattesystem. De svenska reglerna för beskattning av företag anknyter dock hårdare till redovisningen än vad som är fallet i många andra länder. Medan utvecklingen

I allt fler koncernstrukturer för svenska internationellt engagerade företag, kan man observera användandet av holdingbolag. Många av dessa holdingbolag är etablerade i utlandet. Avsikten med etablerandet av utländskt holdingbolag kan vara att optimera koncernens skattekostnad. Främst sker detta genom

I en tankeväckande artikel i denna tidskrift (nr 11 år 1988 s. 567 of) kommenterar regeringsrådet Stig von Bahr ett antal nya rättsfall under rubriken ”Verklighet, schablon eller fiktion”. Bland andra berör han rättsfallet RÅ 1985 1:78. I målet var fråga om beskattning av förmån till anställds hustru.

I en artikel i Skattenytt nr 4 1989 har jag behandlat på vilket sätt omständigheter som inträffat efter en försäljning påverkar en realisationsvinstberäkning. Den problematiken är aktuell även vid rörelsevinstberäkning – d.v.s. i de fall när en hel rörelse säljs. Jag tänker behandla sådana frågor

Vid överlåtelse av aktier har vederlaget delvis utgjorts av periodiska utbetalningar att utgå under 15 år. Vederlagets värde i denna del vid beräkning av skatt på omsättning av värdepapper har ansetts utgöra det efter marknadsränta kapitaliserade nuvärdet av de periodiska utbetalningarna.

Dagens svenska skattesystem kännetecknas av mycket höga marginalskatter på inkomster och en mängd asymmetrier, särskilt beträffande avkastning på kapital, vilka allmänt anses medföra oönskade konsekvenser. Under 1980-talet har några mera konsekventa eller renodlade modeller för behandling av fr.a.

Relativt lite har under åren skrivits om fransk beskattning. Syftet med denna framställning är emellertid inte att kompensera detta genom att uttömmande redogöra för fransk företagsbeskattning utan mer att koncentrera sig till att behandla vissa för den svenske investeraren viktiga områden.

I början av sommaren överlämnade två parlamentariska kommittéer, utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) och utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF), sina slutbetänkanden (SOU 1989:33 resp. 1989:34). De förslag som dessa kommittéer lägger fram bygger i allt väsentligt på ett

Under senare tid har man i olika sammanhang fört en debatt som rör de långa väntetiderna när det gäller tvistemålssidan vid allmän domstol. I en artikel i Svenska Dagbladet den 6 oktober 1989 ansåg sig en advokat, Mats Bendrik, kunna konstatera, att det svenska domstolsväsendet är på god väg att haverera,

Gunnar Nord och Lennart Grufberg startade en integritetsdebatt i Skattenytts nummer 5 apropå taxeringsrevisionens gränser. Debatten är välkommen särskilt mot bakgrund av revisionsinstitutets utvidgning till att omfatta även allmän uppgiftsinsamling. För att placera in skatteförvaltningens tilltagande

Jag skall i denna artikel ge en översikt över de förändringar som träder i kraft 1991 på kapitalinkomstbeskattningens område. Ett flertal sådana presentationer har redan skett på grundval av olika versioner av förslaget till skattereform från utredningen till propositionen. För att artikeln skall

Inkomstbeskattningen av företag har av tradition utformats på ett sådant sätt att den inte skall förhindra företagens möjligheter till expansion och investeringar. Detta har inneburit, att företagsbeskattningen i Sverige effektivt sett varit mycket gynnsam. Mätt i effektiv beskattning har inkomstbeskattningen

Besvär av F angående inkomsttaxering 1983.

Hur en fastighet eller bostadsrätt ska betecknas i det nya skattesystemet har stor betydelse såväl vid den löpande beskattningen som vid reavinstbeskattningen. Betraktas en bostad som privatbostad blir t.ex. hyresinkomster beskattade under kapital med 30 % i statlig inkomstskatt medan en beskattning

Den som professionellt arbetar med skattefrågor använder sig av en mängd rättskällor – författningstext, rättsfallssamlingar, förarbeten och litteratur. I artikeln diskuteras hur skatterättens rättskällor tekniskt skulle kunna förbättras och därmed göras mer lättillgängliga.