Tvåtusen FAR-ledamöter – är det för många? Göran Tidström, auktor revisor på Öhrlings Reveko och tidigare FAR-ordförande, säger att det beror på hur man räknar.

Regeringen har nyligen lagt en proposition till ny stiftelselagstiftning. Enligt den ska många stiftelser tillämpa reglerna i bokföringslagen. Dessutom finns ett obligatoriskt krav på revision. Auktor revisor Magnus Norin sammanfattar de nya reglerna.

Jag har med stort intresse tagit del av en intervju med Åke Danielsson införd i Balans nr 10/93 under rubriken ”Är det för lätt att lura sin revisor?”

På FARs förlag har det under hösten planerats intensivt för de nya info-produkterna och många kända namn från revisionsbyråer och advokatfirmor har knutits till den nya redaktionen.

Marknaden reglerar alltid över tiden så att balans uppstår mellan tillgång och efterfrågan, ibland dock med viss eftersläpning. Antalet ledamöter är inte i dagsläget något problem. Problemet är i stället att branschen under en lång rad av år haft en överefterfrågan, som lett till att systemen för

Auktor revisor Leif Lundfors, TRG Revision, ser en styrka och en fördel i att det finns många kvalificerade revisorer. Det är bra både rent yrkesmässigt och för samhällets skull.

Det har blivit allt vanligare med frågor till revisorerna på bolagsstämmorna, särskilt i publika företag. Vilka upplysningar får och bör man lämna? Ulf Gometz gör i denna artikel en genomgång av regler och praktiska problem.

Göran Raspe sammanfattar paneldebatten på FAR-dagen och utvecklar också resonemangen kring dess båda huvudteman: Processen med att utse och arvodera revisorer och behovet av nya kanaler för information mellan ägare och revisorer.

Hur ge marknaden rätt information om valuta- och räntekänslighet? Det var temat för ett av seminarierna på FINFORUM. Det finns faktiskt en hel del lösningar.

Seminariet med rubriken ”Redovisning av skatter – latent skattefordran och andra problemområden” leddes av auktor revisorerna Carl-Eric Bohlin från Price Waterhouse (som sitter i IASCs arbetsgrupp för Income Taxes) och Sigvard Heurlin från Öhrlings Reveko (medlem av IASCs styrelse), båda alltså engagerade

Såväl stat och kommun som det privata näringslivet ska följa god revisionssed. Redovisningsrevisionen genomförs i stort på samma sätt. Däremot skiljer sig granskningsuppgifterna vid förvaltningsrevision.

I nummer 11/93 av Balans publicerades en artikel om kommerskollegiets tillsynsverksamhet. Artikeln, skriven av avdelningsdirektören Henry Åkerlund, innehåller många intressanta uppgifter och ger tillsammans med vår artikel om disciplinnämndens verksamhet i Balans nr 8–9/93 en ganska god bild – i vart

Vad är egentligen hushållning? Hur kan vi nå en kostnadsredovisning som gör att vi får valuta för våra pengar? Och vad gör vi med kommunernas gigantiska pensionsskulder?

I seminariet med titeln Att redovisa och revidera resultat i offentlig förvaltning samtalade revisionsdirektörerna Lennart Björk från Stockholms läns landsting, Lennart Metall från Stadsrevisionen i Göteborg och Bo Sandberg från RRV.

Efter alla kreditförluster höjdes flera röster för att revisorerna skulle vara aktivare i bevakningen av företagens kreditpolicy. Men ska de verkligen det? Lars Malmström har talat med konsulter, företag och ordföranden i FARs revisionskommitté.