Besvär av Nils L angående inkomsttaxering 1983.

Sammanfattning: Författaren redovisar i denna artikel reglerna i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall. Han beskriver i vilka situationer som lagen är tillämplig och i vilket förhållande lagen står till de vanliga reavinstreglerna i 28 § lagen

Skattemålen i länsrätt har förändrat karaktär i flera viktiga hänseenden under senare år. I denna artikel redovisas väsentliga förändringar avseende det allmännas processföring, sakfrågornas innehåll, tvistebeloppens storlek, vem som vinner resp. förlorar skattemål m.m. Redovisningen bygger på en

Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition (1992/93:151) om förslag till lagstiftning av inkomst från handelsbolag (HB) i samband med att andelen överlåtits. Lagförslaget har fått en helt annan utformning än det ursprungliga förslaget, som granskats av lagrådet och där fått kritik. I

I en dom den 31 mars 1992 besvarade EG-domstolen (EGD) tolkningsfrågor från \stre Landsret rörande det danska arbetsmarknadsbidraget (AMBI).1 AMBI infördes genom lag den 18 december 1987.2 Syftet var att stärka danska företags konkurrenskraft på export- och hemmamarknad. Detta skulle åstadkommas genom

Under rubriken ”Aktuellt” upplyser SkatteNytts biträdande redaktör i decembernumret att RSV har begärt viss lagändring i fråga om beräkningen av survunderlaget och att ”denna begäran är en följd av en regeringsrättsdom av den 28 september 1982 som ännu så länge är hemlig”. Denna begäran hade enligt

Ett bolag hade tecknat pensionsförsäkring enligt allmän pensionsplan och dessutom annan pensionsförsäkring. Avdrag yrkades och erhölls för båda. Den första försäkringen sades upp och återbetalades ett senare år och premien togs då upp till beskattning. Eftertaxering och skattetillägg påfördes för

Internationellt verksamma företags koncerninterna affärer tilldrar sig ett allt större intresse från politiker och skattemyndigheter i de flesta stater. De stora skillnaderna i skattesatser mellan Sverige och många andra stater gör att frågeställningarna får allt större betydelse vid den internationella

Fråga om beskattning skall ske när anställd erbjudits men inte utnyttjat kostförmån. Inkomsttaxering 1986.

I Skattenytts första nummer (1–2) för år 1993 uppmanas läsarna till mer aktivitet beträffande bidrag med egna artiklar och debattinlägg. Längre fram i samma nummer finns intaget ett debattinlägg av Torbjörn Arve med rubriken – Smussel med lagen? Arves inlägg har föranlett mig att inkomma med följande

De fåtaliga avgöranden som hör till detta kapitel gäller tillämpningen av reglerna om begränsad skattskyldighet för stiftelser och ideella föreningar. Reglerna är föremål för en teknisk översyn av Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) som väntas avsluta sitt arbete i höst.

Regeringsrätten har i tre fall bedömt de skatterättsliga konsekvenserna av olika leasingtransaktioner. I de uppmärksammade Dahlén-domarna RÅ 1992 ref. 21 I och II (SN 4/92), gällde frågan om bolagen var berättigade till värdeminskningsavdrag på förvärvade tillgångar (1984 års taxering). Bakgrunden

På mervärdesskatteområdet har 1992 års avgöranden i regeringsrätten så gott som uteslutande avsett förhandsbesked och tolkningar av de nya bestämmelser som infördes i mervärdesskattelagen (ML) från och med den 1 januari 1991.

I RÅ 1992 not 191 ägde ett fåmansaktiebolag två lätta lastbilar. En av delägarna hade taxerats för (jämkad) förmån av fri bil och bolaget hade påförts arbetsgivaravgifter. Den andre delägaren hade enligt uppgift inte använt bilen privat och hade därför inte påförts något bilförmånsvärde vid taxeringen.

Efter en undersökning av det skatterättsliga räntebegreppet med tyngdpunkt på underkurser och överkurser på fordringar samt några aktuella (och överklagade) förhandsbesked avseende underkurser utmynnar denna artikel i en diskussion om den genom 1990 års skatteomläggning införda genomsnittsmetoden