Det finns en ”våldsam efterfrågan” på rekommendationer i dag, hävdar auktoriserade revisorn Bo Fridman, som är nybliven ordförande i FARs redovisningskommitté.

En grundläggande tanke bakom revisionsberättelsens utformning är att revisorn inte skall lämna sådana tilläggsupplysningar som bolagsledningen med hänsyn till företagets intressen inte önskar och inte är skyldig att lämna ut.

FARs revisionskommitté har påbörjat arbetet med att ta fram en rekommendation om Granskning av informationen i årsredovisningen.

I ett gulnat exemplar från 1930 av den anrika engelska tidskriften Punch – ett studiematerial så gott som något i vidareutbildningen – finner jag en skämtteckning med flerdubbla bottnar. En rörmokare berättar för sin hustru om den gångna dagens vedermödor:

Revisorer har ingen skyldighet att respektera en företagslednings synsätt.

Kommerskollegiets revisorskungörelse och fyra anvisningar i revisorsfrågor har nu ersatts med nya revisorsföreskrifter från Kommerskollegium. Paul Berger, som när artikeln skrevs var kommerseråd och chef för kollegiets näringsrättsliga byrå, kommenterar här de nya föreskrifterna.

Regeringen har givit Riksskatteverket i uppdrag att utforma standardiserade räkenskapsutdrag – SRU. Håkan Malmer, utredare vid det s k SRU-projektet, tecknar här bakgrunden och förklarar hur SRU är tänkta att se ut och användas. Ansvarig för SRU-projektet är Sten Fannberg, chef för RSVs

Av professor Göran Grosskopf

American Accounting Association och KMG har gemensamt anordnat en internationell konferens för regelutvecklare på redovisningsområdet.

Att bilda bolag i Sverige med utlänningar i centrala funktioner kräver kunskap om flera olika lagar. Jur kand Anders Grahn vid Svenska Standardbolag i Falun redogör här för bland annat de bolagsrättsliga och valutarättsliga aspekterna på frågan.

Redovisningskommittén vill på sedvanligt sätt rapportera om sin pågående verksamhet. En översyn av den mycket viktiga rekommendation nr 11 Metodproblem vid upprättande av koncernredovisning pågår. Kommittén är tacksam för alla synpunkter på och erfarenheter av den nuvarande rekommendationens

God redovisningssed är en rättslig standard som har en stor betydelse inte bara för svensk redovisningsrätt utan även för den svenska företagsbeskattningen. Referenser till begreppet god redovisningssed görs dock även i andra delar av rättssystemet. Syftet med följande artikel är att undersöka situationer

Bokföringsnämnden (BFN) har antagit ett nytt allmänt råd och vägledning för redovisning i onoterade företag (K3). I artikeln ges en översikt över bakgrunden till och innehållet i reglerna. Vidare belyses samordningen mellan beskattningen av företag och K3.

Advokat Bertil Henriques har gedigen erfarenhet av tvångsinlösen. Han anser att det finns alldeles för många onödiga problem inom området. Han vill se enkla, raka regler. Aktieägarminoriteten är framför allt intresserad av att få sina pengar – och det snabbt.

Försiktighet måste prägla alla försök att bedöma utgången av en rättslig tvist, skriver advokat Peter Danowsky. Men ofta kommer rådgivaren inte undan utan att lämna ett bestämt råd. Goda råd må vara dyra men är de felaktiga kan de bli dyra för rådgivaren.