Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom den 15 mars 2011 (mål nr 1284-10 och 1285-10) kommit fram till att en domare i länsrätt inte varit förhindrad att handlägga taxeringsmål med anledning av att han tidigare prövat och bedömt att det inte funnits förutsättningar att bevilja anstånd med

Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Pernilla Rendahl (pernilla.rendahl@jibs.hj.se). Litteratur kan skickas till Internationella

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse. Internt på Skatteverket

Syftet med denna artikel är att utvärdera användningen av s.k. stoppskrivelser.1 Dessa skrivelser är meddelanden från regeringen till riksdagen om att viss ändring i skattelagstiftningen är att vänta.2 Under vissa förutsättningar kan sådana ändringar ges retroaktiv verkan.

Den här artikeln handlar om skattesekretess i domstol. Artikeln syftar till att analysera bestämmelserna och tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna om skattesekretess i skattemål i domstol. I syftet ingår att lämna synpunkter de lege ferenda och de sententia ferenda utifrån ändamålsenligheten

Högsta domstolen (HD) har den 7 november 2011 (mål T 3855-10) avgjort ett mål mellan ett bolag och Skatteverket angående återbetalning av medel som av misstag tillgodoräknats ett annat skattekonto än det avsedda. HD fann att Skatteverket skulle betala ut det inbetalade beloppet jämte ränta. Skatteverket

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 1 december meddelat dom i ett överklagat förhandsbesked i ett mål rörande frågan om en utökad garanti var att se som en skattefri försäkringstjänst (mål nr 893-11). HFD fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked. Bakgrunden i målet var den att sökanden

Det huvudsakliga syftet med denna artikel är att diskutera frågan om hur aktieöverlåtelser ska hanteras i mervärdesskattehänseende i ett systemperspektiv. Det primära målet är således inte att fastställa gällande rätt.

”Ränta eller kapitalvinst Grundproblem i kapitalinkomstbeskattningen – särskilt vad gäller finansiella instrument i gränslandet mellan lånekapital och eget kapital”

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Pernilla Rendahl (pernilla.rendahl@jibs.hj.se). Litteratur kan skickas till Internationella

HFD kan överraska minsann. Domen (1335-11 av den 26 mars 2012) understryker igen förvaltningsprocessens särart och den officialitetsprincip som, måhända svagt, ändå ligger i förvaltningsprocessens natur. ”Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt förekommit

Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt utgörs enligt 7 kap. 3 § p. 1 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, av ersättningen. Beskattningsunderlaget kan i vissa särskilda fall bestämmas på annat sätt. Den svenska bestämmelsen motsvaras av artikel 73 i Rådets direktiv (2006/112/EG), mervärdesskattedirektivet

Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a–e §§ inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för räntor på interna lån vid interna förvärv av andelar och andra delägarrätter. Reglerna tillkom för att förhindra urholkning av den svenska bolagsskattebasen genom s.k. räntesnurror

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss