Den snabba digitaliseringen av ekonomin och den efterföljande utvecklingen av affärsmodeller har väckt liv i den gamla skattediskussionen om hur den internationella beskattningsrätten ska fördelas. Vissa hävdar att företagsbeskattning bör baseras på den marknad där företagen säljer sina produkter.

Kära läsare!

Events after the reporting period is an interesting phenomenon, as they are both very common and can be tricky to address correctly. Yet, quite surprisingly, not much research has been carried out on how to interpret the rules regarding events after the reporting period. This article is written from

Denna artikel anknyter till mitt föredrag vid TOR/Skattenytts forskarkonferens 2018 i Varberg på temat ”Skatteflykt – vad görs på momsområdet”. Redan under mitt föredrag kunde jag konstatera att det inte görs så mycket på mervärdesskatteområdet, i synnerhet inte i jämförelse med på inkomstskatteområdet.

Den här artikeln bygger på ett anförande som hölls under TOR/SkatteNytts konferens i Varberg den 22–24 augusti 2018. Konferensen arrangerades av Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Det övergripande ämnet för konferensen var Skatteflykt – eviga frågor och några nya. Sista dagens anföranden

Syftet med denna artikel är att översiktligt redogöra för direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU som är det senaste regelverket som rör förfarande vid ömsesidig överenskommelse när en person anser sig ha blivit beskattade i strid med ett skatteavtal.

Skatter införs, förändras och avskaffas. Detta gäller inte minst för skatter som är politiska styrmedel samtidigt som de bidrar till de offentligfinansiella intäkterna, såsom punktskatter och fordonsrelaterade skatter. Vi har under senare tid sett ett ökande antal lagstiftningsåtgärder inom skatteområdet

För knappt 50 år sedan var den allena gällande metoden för överföring av vinstmedel till aktieägare kontantutdelning. Utvecklingen av den svenska kapitalmarknaden, liksom metoder för vinstöverföringar, har sedan 1970-talet förändrats snabbt. Det tidigare begreppet utdelningspolitik har ersatts med

Avsnittet behandlar praxis på mervärdesskatteområdet från Högsta Förvaltningsdomstolen, kammarrätterna, Skatterättsnämnden och EU-domstolen. När någon av skribenterna har varit ombud i något mål anges det i fotnot.

Kära läsare!

Enligt tidigare praxis beskattas som utgångspunkt en köpare av en handelsbolagsbolagsandel för sin andel av hela årets resultat. I HFD 2018 ref. 36 var säljaren och köparen av en andel i ett kommanditbolag överens om att så skulle ske, men likväl fann Högsta förvaltningsdomstolen i stället att säljaren

När detta förord skrivs har vintern återvänt och vädret är klart och kyligt. Att mars räknas som en vårmånad märks inte av. Förhoppningsvis har våren närmat sig när detta nummer når er läsare.

Efter drygt två år sedan förra gången har Högsta förvaltningsdomstolen nu avgjort två mål om lagen mot skatteflykt. I inget av målen ansågs skatteflyktsklausulen tillämplig. I artikeln refereras och kommenteras målen samt ställs frågan om domskälen tillför något av värde när det gäller möjligheten

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Autilia Arfwidsson (autilia.arfwidsson@jur.uu.se). Litteratur för framtida litteraturavsnitt

Kära läsare! Redaktionen för tidskriften SkatteNytt är glada att kunna presentera den åttonde utgåvan av vår Akademiska Årsskrift.