Här behandlas beskattningen av underprisöverlåtelser mellan systerbolag i internationella oäkta koncerner, där ett av bolagen, eller båda, har hemvist i utlandet. Av betydande vikt för ägarbeskattningen är Högsta förvaltningsdomstolens (HFD, vid tiden Regeringsrättens) avgörande i RÅ 2004 ref. 1 (Sipano

HFD 2019 ref. 7 gäller frågan om kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna i 37 kap. 17 och 18 §§ inkomstskattelagen (IL) om kvalificerade fusioner skall ges företräde framför reglerna i 39 kap. 25 § IL om beskattning av privatbostadsföretag. De förra reglerna innebär att det överlåtande företaget

Under år 2019 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i en rad mål inom området för internationell skatterätt. Skattskyldighet i Sverige på grund av ”väsentlig anknytning” var år 2019 endast föremål för ett fall – det brukar vara fler. Två av fallen avsåg innebörden av uttrycket ”stadigvarande

I HFD 2019 ref. 52 ändrade domstolen Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarade att löpande utdelning från ett aktiebolag skulle utgöra ersättning för en arbetsprestation och beskattas såsom lön i inkomstslaget tjänst. Den sökande ställde fyra frågor i ansökan men med hänsyn till rubriken för

HFD 2019 ref. 6. Fråga om det förekommit osanna fakturor i näringsverksamhet (jfr HFD 2012 ref. 69 I–III). Även fråga om s.k. reformatio in melius. Ett måleriaktiebolag (bolaget) kostnadsförde i sin måleriverksamhet 1 september 2012–31 december 2013 ett nittiotal fakturor från ett konsultbolag på

I HFD 2019 ref. 67 prövades frågan om ett kommunalt bolags prissättning av utfört hushållsarbete avseende fibernät medfört att kommunen skulle anses ha lämnat bidrag eller annat ekonomiskt stöd för arbetet och att rätt till skattereduktion därmed inte förelåg.

Förhandsbeskedet HFD 2019 ref. 13 behandlar i generell bemärkelse beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning och särskilt om det andra landets skatteregler har någon betydelse för fastställandet av denna tidpunkt. Konkret avsåg fallet en i Sverige obegränsat skattskyldig

Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde den 16 december 2019 i plenum ett mål (HFD 2019 not. 31) om beskattning av styrelsearvoden. Bakgrunden var att HFD i ett antal tidigare domar ansett att arvoden för uppdrag som ledamot i ett aktiebolags styrelse, med ett begränsat undantag, inte kan tas upp som

Högsta förvaltningsdomstolen hade begärt förhandsavgörande i mål C-607/17 Memira. Det var ursprungligen fråga om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som hade överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Inom ramen för sin prövning begärde Högsta förvaltningsdomstolen ett förhandsavgörande

Nationella domstolar har möjlighet att i pågående processer vända sig till EU-domstolen och begära förhandsavgörande. Detta sker också från svenska domstolar. Med ”sjätte direktivet” nedan avses Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG och med ”mervärdesskattedirektivet” avses Rådets direktiv 2006/112/EG,

I förhandsavgörandet C-567/17 Bene Factum UAB mot Valstybine mokesciu inspekcija prie Lietuvos Respublikos finansu ministerijos (nationella skatteinspektionen) prövades tolkningen av artikel 27.1 b i alkoholskattedirektivet angående beskattning av etylalkohol som ingått som ingrediens i kosmetika

Kära läsare!

Dom 2019-12-17, mål nr 5824–18 (HFD 2019 ref. 68). Fredrik Rosén var ombud.

I detta nummer av Skattenytt framförs synpunkter på att Skatteverket begär att få ta del av hemvistintyg vid tillämpning av skatteavtal. Med anledning därav lämnas följande kommentar.

Avsnittet behandlar aktuell praxis på mervärdesskatteområdet från Högsta förvaltningsdomstolen, kammarrätterna, Skatterättsnämnden och EU-domstolen. När någon av skribenterna har varit ombud i något mål anges det i fotnot.