Skyldigheten att utföra förvaltningsrevision medför att en revisor i Sverige lättare riskerar att hamna i en beroendesituation. Revisorn måste för varje konsultuppdrag överväga om det kan ge befogat tvivel om oberoendet vid kommande revisioner.

Regler om tystnadsplikt, självständighet och oberoende är vägledande vid avgöranden om det är tillåtet att åta sig uppdrag för en intressentgrupp hos en klient till skada eller gagn för denna eller andra intressenter i bolaget.

Företagen är allmänt missnöjda med situationen på inflationsredovisningsområdet idag. Anledningen är att ingen metod är allmänt accepterad – de som finns är alltför komplicerade.

Revisorerna blir en central grupp i kampen mot den ekonomiska brottsligheten och myndigheterna skall uppmanas att bättre utnyttja sina befintliga resurser.

I artikelserien ”Revisorns oberoende” publiceras i detta nummer av Balans tre artiklar. I den första behandlas gränserna för revisorns yrkesverksamhet, alltså vilka uppdrag som det överhuvudtaget är tillåtet för en auktoriserad revisor att åta sig. I de båda artiklar som sedan följer behandlas kombinationer

Vid redovisning av s k SPP-affärer bör hänsyn tas till tillgodohavandet hos SPP. Gör man det inte har man inte i tillräcklig omfattning givit uttryck för det faktiska skeendet.

Försäljning av delar av dotterbolag, s k avknoppningar, har blivit populärt i och med OTC-marknadens tillkomst.

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har föreslagit att revisorernas uppgiftsskyldighet skall vidgas. Samtidigt har man lagt fram förslag som utvidgar revisorernas rätt att vägra uttala sig.

Rubbar man på tystnadsplikten, så rubbar man på grundvalen för revisorernas arbete.

Det är dags att vi mera noggrant definierar ”extraordinärt”. Merparten av gängse extraordinära poster borde då falla bort och i stället redovisas under andra rubriker i resultaträkningen.

Den offentliga sektorn upptar i samtliga de nordiska länderna – liksom i de flesta i-länder – en stor del av bruttonationalprodukten. Andelen blir mycket stor (i de nordiska länderna upp till ca 67 %) om man inräknar även de s k transfereringarna, vilket bör ske då systemet för inbetalning av skatte-

Bestämmelserna i ABL om tvångslikvidation syftar till att ge varningssignaler i krissituationer. Reglerna tycks vara svåra att tillämpa i praktiken. Och BFN har gjort en enkät som belyser deras tillämpning.

Redovisningsutbildningen vid universiteten kritiseras och man hävdar bl a att eleverna inte får tillräckliga praktiska specialkunskaper. Men universiteten kan inte minska på den grundläggande utbildningen och en förbättring kan endast uppnås med större resurser.

Vilka argument måste läggas fram för att en omläggning av räkenskapsåret skall få ske? Regeringens praxis är under utveckling men ändrad verksamhetsinriktning och säsongvariationer kan vara godtagbara skäl.

Vad kan rimligen begäras av ett deklarationsbiträde? Rättstillämpningen får inte bli så restriktiv att seriösa revisorer och skattekonsulter drar sig för sådana uppdrag.