Under 1988 års taxeringsperiod har skattemyndigheterna uppmärksammat ett stort antal transaktioner med andelar i kommanditbolag (KB), som enligt RSV företagits i skatteundandragande syfte (SN 1988 s. 563). Möjligheten att erhålla opåkallade skatteförmåner samt handelns omfattning har föranlett ett

I SN nr 3 och 5 1988 diskuteras egenavgiftsavdraget, främst i samband med ändrad taxering.1 Frågan har aktualiserats av avgörandena i RÅ 1987 ref. 65. Dessa avser visserligen underlaget för skattetilläggsberäkning vid taxeringsändring, men indirekt har regeringsrätten också uttalat sig om rättsläget

Skattejurist Ulf Tivéus tar i artikeln ”Handel med värdepapper” (SN 1988 nr 10 sid 503–515) upp flera intressanta problem. Ett av dessa, vilket skall diskuteras nedan, återfinns under rubriken ”Blandad verksamhet” (sid 509). Problemet är här – förenklat – hur regeringsrättens dom i Ess-Enn-målet (RÅ

I Skattenytt nr 1–2 1985 behandlas i en artikel av universitetslektorn Ulf Göransson bl.a. Omsättning i mervärdesskattelagens mening. Där konstateras att regeringsrätten i målet RÅ 1983 1:5 löst frågan huruvida omsättning förelegat, utan att lägga det sakrättsliga borgenärsskyddet, separationsrätten,

Jag har beretts tillfälle att kommentera de synpunkter som ovan lämnats på min artikel i Skattenytt 1988 nr 10. Det är glädjande att artikeln väckt debatt och intresse för ämnet!

Tivéus gör i sitt genmäle gällande att den av mig gjorda tolkningen av förarbetena är felaktig och att föreliggande praxis inte stöder min uppfattning. Vi kan nog vara överens om att förarbetena till lagstiftningen inte är helt klara. Enligt min uppfattning ger dock en läsning av kommitténs förslag

Åtskilliga av dagens skalbolagstransaktioner kan beskrivas på följande sätt. N N gör ett uttag av kontanter ur sin i aktiebolagsform bedrivna rörelseverksamhet. Ett uttag som han enligt gällande rätt är skattskyldig för såsom lön eller utdelning. Uttaget förvandlar han emellertid till en skenbar realisationsvinst

Vid 1981 års fastighetstaxering ingick bostadsbyggnader i lantbruksenheten om jord- och skogsarealen var minst fem hektar och byggnaderna behövdes som bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft. Då arealen var under fem hektar taxerades bostadsbyggnaderna som småhusenhet med beskattningsnatur

Efter att ex. en fastighet sålts, och realisationsvinstberäkning gjorts, kan olika omständigheter inträffa, t.ex. att köparen inte betalar hela den avtalade köpeskillingen. Frågan är om omständigheter som inträffat efter försäljningen skall påverka vinstberäkningen.

I februari 1984 beslöt en tjänsteman på riksskatteverket att göra taxeringsrevision hos Richard Hägglöf Fondkommission AB i Stockholm. Åtgärden avsåg allmän uppgiftsinsamling rörande värdepappersaffärer som företagets kunder gjort under 1983. Verket meddelade att Hägglöfs hade att förete handlingar

I en föga uppmärksammad artikel i Svensk Juristtidning förra året (1988 s. 19 of) riktade advokaten Lars Rosengren – artikeln hade rubriken ”Kan vi lita på våra domstolar?” – skarp kritik mot skattedomstolarnas rättskipning i skatteprocesser. Rosengren undrade om det i våra domstolar finns en allmän

Aktier skall säljas för en köpeskilling som består av dels kontant vederlag, dels reverser som löper med 6–7 procent årlig ränta. Reverserna skall efter aktieförsäljningen avyttras till en av säljaren och köparen oberoende person. Beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust vid avyttring

Inkomstskatteutredningens (RINK) betänkande (SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning överlämnades den 16 juni 1989 till finansministern. Utredningens arbete avslutades därmed. Betänkandet omfattar, inkl. bilagor ca 1 400 sidor. Det är därför inte möjligt att i detta sammanhang ge annat än en ytlig

Avsikten med denna artikel är att något kommentera RSVs tolkning av vinstbolagsregeln i KL § 35 mom. 3 sjunde stycket. RSV har i en skrivelse1 återgett sin tolkning av stoppregeln för vinstbolag. Denna skrivelse har gett upphov till en livlig debatt inom och utom skatteförvaltningen. Inom förvaltningen

Sveriges och Indiens nu gällande avtal för undvikande av dubbelbeskattning träffades under 1958 och har tillämpats alltsedan 1959 års taxering (SFS 1959:24)