14.1 Allmänna tolkningsfrågor

15.1 Inledning

I Ekelöfs bok Rättegång, andra häftet, 6:e uppl s. 96 finner man följande uttalande. Skillnaden mellan fullgörelsetalan och fastställelsetalan hänför sig enbart till kärandens yrkande eller m.a.o. dennes begäran att rätten måtte meddela dom med visst angivet domslut. Ekelöf identifierar sedan en fullgörelsetalan

Cecilia Gunne har tagit upp några frågor av stor praktisk betydelse för reavinstbeskattningen av aktier. I det följande skall jag kommentera några av hennes slutsatser beträffande tolkningen av 27 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Avslutningsvis skall jag behandla några

Som läsaren märker har antalet referatmål 1991 kraftigt gått ner jämfört med 1990. Detta har framförallt tre orsaker.

Förutsättningarna för en begränsningsregel har förändrats genom skattereformen, men med hänsyn till fortsatta överväganden om förmögenhetsbeskattningen finns begränsningsregeln kvar. Denna artikel gör inte anspråk på att vara uttömmande när det gäller situationer där begränsningsregeln får effekt.

Enligt svensk skatterätt är ett utländskt bolag inte skattskyldigt i Sverige för inkomst av näringsverksamhet, såvida inte företaget bedriver sådan verksamhet i Sverige från ett fast driftställe här. Från denna regel finns ett viktigt undantag i 2 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL), den

Många som sysslar med ”vanlig” taxering – av inkomst- och förmögenhet – skyggar gärna för allt som har med fastighetstaxering att göra. Mål och ärenden som rör sådan taxering handläggs oftast av folk som gått igenom särskild utbildning på området. Inom kammarrätterna handläggs målen av en eller några

Vid ett nordiskt skatteseminarium i Finland i oktober granskades dels de nordiska ländernas skattereformer, dels det gällande skattesystemet i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Själv gav jag en kort översikt över arvs- och gåvobeskattningen i de fyra länderna. De siffror jag fått fram överraskade

RR har i dom den 22 mars 1991 (mål 2806-1989) avgjort en fråga om ägarens skattskyldighet för hyresinkomst av fastighet, som indelats som specialbyggnad (3 kap. 2 § FTL). Ägare av sådan fastighet är enligt 7 § 7 mom. SIL frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst

Inkomstbeskattningen av aktievinster är ett område där skattereformen knappast har medfört den förenkling som hade varit önskvärd. Ingen på marknaden ville ha portföljmetoden och genomsnittsmetoden framstod som det enda alternativ som lagstiftaren kunde tänka sig. Att genomsnittsmetoden medför många

Riksskatteverket har utfärdat rekommendationer m.m. avseende mervärdesskatt på rubricerade tjänster. De meddelades i slutet av maj 1991, men skall tillämpas fr.o.m. 1991-01-01. De områden som omfattas är svårtillämpliga i den nya lagstiftningen.

Regeringsrätten har meddelat dom i det s.k. Shellmålet (22/10 1991, målnr 117–122-1989). Målet är ett av de mest uppmärksammade under senare år. Rättsfrågorna har redan stått under debatt i skrifter och artiklar och det finns all anledning anta att debatten kommer att fortsätta.

I föregående nummer av Skattenytt har Gunnar Rabe, med utgångspunkt från den senaste upplagan av Nils Mattssons bok ”Beskattning av handelsbolag”, skrivit en artikel om rätt beskattningsår för handelsbolag. Frågan har aktualiserats med anledning av skattereformen och har på senare tid varit föremål

Av RÅ 1989 ref. 70 (förhandsbesked) framgår att vinst vid försäljning av andel i dödsbo i det ”gamla” skattesystemet behandlades enligt 35 § 4 mom. kommunalskattelagen, dvs. reavinstbeskattning enligt reglerna för övrig lös egendom.