Lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag m.m. (LTF), den s.k. engångsskatten, gällde endast vid 1987 års förmögenhetstaxering och tillkom för att retroaktivt beskatta livförsäkringsbolag m.m. för tidigare intjänade vinster. I samband med lagens tillkomst fördes det

Den nya taxeringslagen (1990:324), TL, som nu varit i kraft några år, har medfört en hel del förändringar i taxeringsarbetet.1 En väsentlig förändring är att antalet omprövningar av taxeringsbeslut i skattemyndighet ökat mycket kraftigt under 1992.2 Antalet omprövningar på den skattskyldiges initiativ

Enligt 2 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt (SF) beräknas den skattepliktiga förmögenheten med utgångspunkt i förhållandena vid beskattningsårets utgång, dvs. den 31 december. Vid beräkningen minskas kapitalvärdet av skattepliktiga tillgångar med kapitalvärdet av avdragsgilla skulder.

En gåva av icke börsnoterade aktier som omsätts marknadsmässigt och har regelbundna noteringar om avslut, såsom OTC-aktier, värderas enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL) till 30 % av det noterade värdet, 23 § B andra stycket AGL jämförd med 43 § första stycket. Om mottagaren lämnar

I RÅ 1992 ref. 37 (SN 9/92) har en för energiskatt registrerad köpare inköpt olja i beskattat skick av en icke registrerad säljare. Enligt 24 § första stycket a) lagen (1957:262) om allmän energiskatt får den som är skattskyldig göra avdrag för skatt på bränsle som ”i beskattat skick förvärvats för

Innan jag går in på själva modellavtalet kan det vara lämpligt att nämna något om arbetsprogrammet för OECD:s kommitté för skattefrågor, kommittén som har utarbetat det reviderade avtalet, och om den översynsprocess som har lett fram till publiceringen av detsamma.

Bodil Hulgaard har i SkatteNytt nr 7/8 uttalat tveksamhet till min i SkatteNytt nr 3 1993 på sid 116 uttalade slutsats, att aktiebolag inte kan beskattas för förbjudna lån. Skälet för Hulgaards tveksamhet är, att bl.a. bestämmelserna i 32 § KL enligt 2 § 1 mom. första stycket SIL också skall tillämpas

Genom den nya taxeringslagen införs ett specialreglerat omprövningsförfarande hos skattemyndigheterna. Detta ger upphov till processuella frågeställningar som inte hade någon motsvarighet i det gamla taxeringsförfarandet. Två processuella problem tas upp i artikeln. Det ena gäller frågan om ett omprövningsbeslut

Den s.k. kompletteringsregeln i lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag kan användas av en säljare av en handelsbolagsandel, under förutsättning att han upprättar ett särskilt skatterättsligt bokslut. Författarna är mycket kritiska mot att kompletteringsregeln,

Immateriella rättigheter får allt större betydelse inom näringslivet. Förekomsten av dessa rättigheter ger upphov till en rad frågeställningar vid inkomstbeskattningen för företagen. Avsikten med denna artikel är att översiktligt redogöra för den rättsutveckling som varit under senare år när det gäller

Advokat Mats Anderson och jur.kand. Nils Sköld har funnit anledning att bemöta min artikel ”Skiljemannaarvoden och mervärdesskatt” och ansett det glädjande att deras artikel väckt debatt.

I denna artikel diskuteras främst de möjligheter en idrottsman eller annan s.k. fri yrkesutövare har att periodisera sina inkomster till framtiden. Med fri yrkesutövning menar jag inkomstbringande aktivitet bedriven av fysisk person där verksamheten är nära knuten till utövarens person. Artikeln ger

Fråga dels om det vid beräkning av realisationsförlust vid avyttring av aktier i dotterbolag skall tas hänsyn till att moderbolaget lämnat aktieägartillskott och koncernbidrag till dotterbolaget och erhållit utdelning från dotterbolaget, dels om förlusten är definitiv. Förhandsbesked angående

Fr.o.m. 1999 års taxering gäller nya regler för beskattning av s.k. personaloptioner. De nya reglerna, som medför att beskattningstidpunkten senareläggs till dess att optionerna utnyttjas eller överlåts, gäller endast optioner som skattemässigt inte är att anse som värdepapper. Någon definition på

De flesta stater beskattar fysiska och juridiska personer med hemvist i staten. Personer som saknar hemvist i staten beskattas ofta för inkomster med särskild anknytning till denna stat. Dessa två beskattningsmetoder leder inte sällan till att en inkomst, som har sin källa i en annan stat än den i