Jag har beretts tillfälle att kommentera de synpunkter som ovan lämnats på min artikel i Skattenytt 1988 nr 10. Det är glädjande att artikeln väckt debatt och intresse för ämnet!

Tivéus gör i sitt genmäle gällande att den av mig gjorda tolkningen av förarbetena är felaktig och att föreliggande praxis inte stöder min uppfattning. Vi kan nog vara överens om att förarbetena till lagstiftningen inte är helt klara. Enligt min uppfattning ger dock en läsning av kommitténs förslag

Åtskilliga av dagens skalbolagstransaktioner kan beskrivas på följande sätt. N N gör ett uttag av kontanter ur sin i aktiebolagsform bedrivna rörelseverksamhet. Ett uttag som han enligt gällande rätt är skattskyldig för såsom lön eller utdelning. Uttaget förvandlar han emellertid till en skenbar realisationsvinst

Efter att ex. en fastighet sålts, och realisationsvinstberäkning gjorts, kan olika omständigheter inträffa, t.ex. att köparen inte betalar hela den avtalade köpeskillingen. Frågan är om omständigheter som inträffat efter försäljningen skall påverka vinstberäkningen.

I februari 1984 beslöt en tjänsteman på riksskatteverket att göra taxeringsrevision hos Richard Hägglöf Fondkommission AB i Stockholm. Åtgärden avsåg allmän uppgiftsinsamling rörande värdepappersaffärer som företagets kunder gjort under 1983. Verket meddelade att Hägglöfs hade att förete handlingar

I en föga uppmärksammad artikel i Svensk Juristtidning förra året (1988 s. 19 of) riktade advokaten Lars Rosengren – artikeln hade rubriken ”Kan vi lita på våra domstolar?” – skarp kritik mot skattedomstolarnas rättskipning i skatteprocesser. Rosengren undrade om det i våra domstolar finns en allmän

Aktier skall säljas för en köpeskilling som består av dels kontant vederlag, dels reverser som löper med 6–7 procent årlig ränta. Reverserna skall efter aktieförsäljningen avyttras till en av säljaren och köparen oberoende person. Beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust vid avyttring

Inkomstskatteutredningens (RINK) betänkande (SOU 1989:33) Reformerad inkomstbeskattning överlämnades den 16 juni 1989 till finansministern. Utredningens arbete avslutades därmed. Betänkandet omfattar, inkl. bilagor ca 1 400 sidor. Det är därför inte möjligt att i detta sammanhang ge annat än en ytlig

Avsikten med denna artikel är att något kommentera RSVs tolkning av vinstbolagsregeln i KL § 35 mom. 3 sjunde stycket. RSV har i en skrivelse1 återgett sin tolkning av stoppregeln för vinstbolag. Denna skrivelse har gett upphov till en livlig debatt inom och utom skatteförvaltningen. Inom förvaltningen

Sveriges och Indiens nu gällande avtal för undvikande av dubbelbeskattning träffades under 1958 och har tillämpats alltsedan 1959 års taxering (SFS 1959:24)

I sin artikel om ”Omläggning av räkenskapsår i aktiebolag” (Skattenytt 1989 sid 294 ff.) anger Christer Westermark en avvikande uppfattning från vad jag anfört i min artikel i ämnet (Skattenytt 1989 sid 211 ff.). Jag avser inte att föra diskussionen vidare då jag inte har några nya fakta att tillföra.

I april 1989 presenterade fem enskilda personer ett komplett skatteförslag, som omfattar alla skatter utom punktskatter. Förslaget heter ”Sänkt skatt för alla”. Det presenterades i den nya skriftserien Medborgarnas Offentliga Utredningar (MOU), där tidigare har utkommit ett nytt grundlagsförslag.

”Vanligt sunt förnuft är inte så vanligt”

en 20-poängsuppsats vid Uppsala universitet

En terminsaffär är ett köpeavtal där köpare och säljare fastställer dels pris, dels en framtida leveranstidpunkt (termin). Syftet med terminshandel kan vara antingen att skydda sig mot prisförändringar under avtalets löptid eller att spekulera i sådana.