Akutgruppen har fått en fråga om hur ett dotterföretags byte av räkenskapsår skall behandlas i koncernredovisningen. Med anledning härav görs följande uttalande.

ASB har publicerat en diskussionspromemoria om ”Measurement of Tangible Fixed Assets”. Där diskuteras tänkbara alternativ när det gäller utformningen av en ny rekommendation om redovisning av materiella anläggningstillgångar. Det är framför allt en fråga som tilldragit sig stor uppmärksamhet. Det

Ernst & Young och Abovo Consulting, E&Y:s konsultbolag, har gett ut en bok om finansiella instrument. Boken består av tre delar.

Aktiebolagskommittén föreslog i sitt betänkande Aktiebolagets organisation att revisorerna skulle bli skyldiga att anmäla brottsmisstankar till åklagare i vissa fall. Det var en djupt oenig kommitté som lade fram det förslaget, och kommitténs sakkunniga var nästan genomgående negativa. Många remissinstanser

Kraftsamlingen tilltar runt frågan om redovisning av finansiella instrument. I ett färskt diskussionspapper förordar IASC:s Steering Committee för finansiella instrument en fullständig marknadsvärdering. Förslagen är av stor betydelse inför en ny IASC-rekommendation. 15 juli är sista dag för synpunkter

Den tredje artikeln från FARs genomförandegrupp för informationsprojekt Euro behandlar de mindre företagen. Mycket talar för att de flesta av dessa kommer att få fördelar av reformen – och att de behöver arbeta i euro även om Sverige inte går med från start, skriver Gunnar Österberg.

När nu rekommendationen om finansiell leasing trätt i funktion är det dags att titta på praktiska tolknings- och tillämpningsfrågor, skriver Lars-Åke Eriksson. Han konstaterar också att tolkningen av RR6 i vissa fall leder till redovisningsmässiga lösningar som inte är självklara.

Nyligen presenterade den statliga Redovisningskommittén sitt slutbetänkande, ”Översyn av redovisningslagstiftningen” (SOU 1996:157), som i skrivande stund ännu är ute på remiss. Ett av de delområden som kommittén fått i uppdrag att granska var förekomsten av miljöinformation i och i anslutning till

Ett i Fondbörsens disciplinkommitté nyligen prövat ärende om ett IT-företags byte av redovisningsprincip (redovisning av utgifter för produktutveckling) väcker principiellt intressanta frågor, skriver Sven-Erik Johansson. Han efterlyser diskussion och analys kring kriterierna för aktivering.

I Balans nr 2/97 återges det uttalande om revisionsberättelse för stiftelser som FARs revisionskommitté avgav för en tid sedan. I samma nummer av Balans kommenteras uttalandet av Birgitta Segerblad och Åke Danielsson.

I Balans 3/97 kommenterade jag en artikel av Göran Tidström och Lillemor Karlsson som behandlade redovisningsfrågor i samband med en övergång till euron. En av punkterna gällde de svenska företag som använder sig av MIM-metoden för omräkning av dotterbolag inom EU. I artikeln sägs att det krävs en

* Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian Förtroenderevisorer i aktiebolag (Ds 1996:65). FAR får med anledning härav anföra följande.

Det är dags att ta itu med den nya årsredovisningslagen, skriver Hans Sjölund. Går det till exempel att skapa en mall i Excel som tar fram en årsredovisning lika smidigt som i dag? Och kan möjligen inte gamla bakåtsträvare faktiskt klara sig med ”gamla hederliga BAS” även i framtiden?

Svensk redovisningsterminologi måste revideras hävdar Ilmar Roots i detta debattinlägg – bl.a. med anledning av aktuella diskussioner kring arbetet i BAS-gruppen. I artikeln tecknar han också den historiska bakgrunden till de begreppsdefinitioner som används i dag.

Inom både FASB och IASC pågår ett intensivt arbete med att få fram en rekommendation om redovisning av finansiella instrument. Som framgått av tidigare nummer av Balans hade IASC ambitionen att ge ut en heltäckande rekommendation under 1998. Den starkt negativa kritiken på IASC:s diskussionspromemoria