Hållbarhetsredovisning behöver på samma sätt som traditionell finansiell redovisning fast mark att stå på i form av vissa taget-för-givet antaganden, så kallade postulat, samt ett definierat mål, det vill säga vad hållbarhetsredovisning ska syfta till. I denna artikel visar Arne Fagerström och Fredrik

Trots storleken och betydelsen av offentlig sektors verksamhet, har sektorns redovisning fått relativt lite uppmärksamhet inom både forskning och utbildning. Frågan är emellertid ytterst aktuell och förtjänar därför mer uppmärksamhet och engagemang. I denna artikel belyser Torbjörn Tagesson den offentliga

I Balans Fördjupning nr 1/2016 skriver Pär Falkman och Pernilla Lundqvist att företag intäktsredovisar för tidigt. I denna artikel bemöter Eva Törning, Daniel Andersson och Stefan Wahlberg detta resonemang. De menar att författarna lite väl enkelt drar slutsatsen att det är lämpligt att periodisera

Det är nu över 1,5 år sedan IASB publicerade den nya standarden för intäktsredovisning och standarden har redan genomgått ett antal ändringar innan den ens hunnit träda i kraft. I denna artikel redogör Pär Falkman och Pernilla Lundqvist för grunderna gällande intäktsredovisning, snarare än det tekniska

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

I Balans Fördjupning nr 3/2015 diskuterades anomalier vid beräkning av internränta. En sådan är att den ekvation som uppkommer kan ha flera lösningar, vilket enligt allmän uppfattning ofta försvårar eller omöjliggör en praktisk användning av metoden. I denna artikel återkommer Hasse R Persson till

En ständig fråga i redovisningsdebatten är vad goodwill egentligen är. Den frågan besvaras inte i denna artikel. Däremot ger vi förslag på tre språkperspektiv på de redogörelser för goodwill som företag lämnar i sina årsredovisningar. De tre perspektiven är det diskursanalytiska perspektivet, perspektivet

Hög kvalitet i företagens rapportering är viktigt för förtroendet för kapitalmarknaden. Genom att motverka missbruk av tolkningsutrymmet i redovisningsprinciperna har både externa och interna kontrollmekanismer visat sig vara effektiva för att höja informationskvaliteten i företagens finansiella rapporter.

Efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag är det många byråer som satsar på ett breddat tjänsteutbud. Detta sker genom att revisorer erbjuder kunderna nya tjänster, att andra yrkeskategorier bereds delägarskap samt att nya ägarstrukturer skapas. I denna artikel ger Adam Diamant, chefsjurist

Begreppet formlös värdeöverföring har berörts i flera artiklar i Balans. För att räta ut en del av frågetecknen tar Helena Adrian i denna artikel upp några centrala frågeställningar kring begreppet. Detta är den första artikeln i en artikelserie i två delar.

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

Fördjupningsartiklarna är ett viktigt och uppskattat inslag i Balans. Artiklarna publiceras i Balans Fördjupning som medföljer vartannat nummer av Balans. Fördjupningsartiklarna publiceras även löpande på tidningenbalans.se.

I Balans Fördjupning nr 4/2016 tog Helena Adrian upp några centrala frågor kring begreppet formlös värdeöverföring. I denna artikel utvecklar hon resonemanget och tar upp frågeställningar kopplade till redovisning och revision.

Ett område som vållar många revisorer huvudbry är granskning och rapportering när det finns osäkerhet om förutsättningarna för fortsatt drift. FAR:s medlemsrådgivning får många frågor som rör fortsatt drift och det finns också några disciplinärenden från Revisorsnämnden (RN) som föranleder vissa reflektioner.

Balans fördjupning nr 2 2017. Hela tidningen som pdf.