Dagens svenska skattesystem kännetecknas av mycket höga marginalskatter på inkomster och en mängd asymmetrier, särskilt beträffande avkastning på kapital, vilka allmänt anses medföra oönskade konsekvenser. Under 1980-talet har några mera konsekventa eller renodlade modeller för behandling av fr.a.

Universitetslektor Torgny Sifverson har i en debattartikel i Skattenytt nr 11, 1989 påvisat vad som skulle kunna uppfattas som en motsättning mellan reglerna i aktiebolagslagen och bokföringslagen, när det gäller räkenskapsårets omfattning i en koncern. Frågan kan därför också uppfattas som att gälla

I början av sommaren överlämnade två parlamentariska kommittéer, utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) och utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF), sina slutbetänkanden (SOU 1989:33 resp. 1989:34). De förslag som dessa kommittéer lägger fram bygger i allt väsentligt på ett

Gunnar Nord och Lennart Grufberg startade en integritetsdebatt i Skattenytts nummer 5 apropå taxeringsrevisionens gränser. Debatten är välkommen särskilt mot bakgrund av revisionsinstitutets utvidgning till att omfatta även allmän uppgiftsinsamling. För att placera in skatteförvaltningens tilltagande

Regeringen tillkallade den 13 oktober 1988 en särskild utredare med uppdrag att se över skatteflyktslagen (1980:865).1 Enligt föredraganden stödde gjorda utvärderingar inte uppfattningen att den gällande skatteflyktslagen innebär att kraven på rättssäkerhet eftersätts. Felet var istället att skatteflyktslagen

Den så kallade vinstbolagsbestämmelsen i 35 § 3 mom. 7 st. lyder på följande sätt:

I Skattenytt 1–2/1990 s. 36 har Urban Rydin tagit upp frågan om när tvångssparat belopp ska deklareras och taxeras. Spörsmålet synes upphängt kring problemställningen när det tvångssparade beloppet kan anses tillgängligt för lyftning. På s. 37 berör Rydin förhållandet att tvångssparandet skulle kunna

I skrivelse till Skattenytt har C-E Gustafsson kommenterat undertecknads debattartikel rörande beskattningen av det s.k. tvångssparandet. Han menar bl.a. att svaret på min fråga finns i ett finansutskottsbetänkande. Det är här fråga om finansutskottets kommentarer till bl.a. en motion av A-G Leijon

Vi har begåvats med ändringar i skattereglerna för delägare i handelsbolag. I första hand är det fråga om ändrade reavinstregler med syfte att undanröja möjligheterna att utnyttja s.k. dubbla avdrag. Men även regler som ändrar på tidigare principer för den löpande beskattningen har införts innebärande,

Besvär av LSKM angående förhandsbesked.

Uttrycket egentligt bo och hemvist har funnits i lagtexten ända sedan tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag (KL) och har varit det avgörande rekvisitet för bedömningen, huruvida den skattskyldige skulle anses vara oinskränkt skattskyldig eller ej.

En fastighet, som en allmännyttig stiftelse äger, är under vissa förutsättningar undantagen från skatteplikt vid inkomstbeskattningen. Frågan om hur en stiftelses fastighetsinnehav skall behandlas vid inkomstbeskattningen regleras bl.a. i 7 § 7 mom. SIL. Härav framgår att inkomst av fastighet är undantagna

Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden meddelar förhandsbesked i skattefrågor på ansökan från skattskyldiga. Förhandsbeskeden kan överklagas till regeringsrätten och för överprövning krävs inte prövningstillstånd. Syftet med förhandsbeskedsinstitutet är att underlätta för den skattskyldige att överblicka

Det torde inte ha undgått många att Sverige står mitt upp i en betydelsefull omläggning av sitt skattesystem, inte minst vad avser inkomstbeskattningen.

Jag har av Skattenytts redaktion ombetts ge mina synpunkter på vinstbolagsregeln 35 § 3 mom. KL med anledning av Kerstin Tollerz’ uppsats i föregående nummer av Skattenytt. Vad jag då särskilt vill ägna uppmärksamhet åt är frågan om hur de obeskattade vinstmedlen skall ha uppkommit för att regeln