För att stimulera revisorer och andra intressenter till debatt i ett viktigt ämne sammanfattar här Hans Karlsson det arbete som bedrivits av regelkommittén och nu resulterat i ett förslag om regler för god revisorssed vid offertgivning.

Under Debatt i Balans 2/93 har Gunnar Blomberg gjort ett inlägg under rubriken ”Koncernbidrag går att förena (även) med bruttometoden”.

Antag att en fastighetsägare genom nyproduktion har låtit uppföra en byggnad till en anskaffningskostnad av 100 mkr (varav moms 20 mkr) och ansöker om s.k. frivillig skattskyldighet. Ansökan uppfyller de formella kraven och bifalls av skattemyndigheten. Beloppet om 20 mkr återbetalas till fastighetsägaren.

Christer Westermark vill med artikeln visa på den ökade betydelse som IASC lägger vid korrekt resultatredovisning och den vikt man tillmäter matchningsprincipen för att uppnå detta syfte. Efter artikeln följer en översättning av IASCs utkast E 41.

Normerna, som är tryckta i halvfet stil, (kursiverat här) skall läsas tillsammans med bakgrundsmaterialet och tolkningsanvisningarna och även förordet till internationella redovisningsstandarder. Internationella redovisningsstandarder avses inte tillämpas på oväsentliga poster (se punkt 12 i

Efter att den tolfte januari ha besökt södra kretsens paneldiskussion i Malmö rörande frågor om branschens framtid m.m. gör jag följande reflektioner.

Kommerskollegium är tillsynsmyndighet för landets revisorer. Myndigheten utreder cirka 100 fall per år. Det är en fördubbling på fem år. Det beror antagligen i första hand på att allmänheten anmäler fler fall än tidigare, och inte på att kåren har blivit sämre.

Ek dr Hans Cavalli-Björkman har en lång och bred erfarenhet av styrelsearbete och han anser att revisorerna är utmärkta konsulter. Men han betonar att det är viktigt att veta vilka uppdrag revisorn kan ta och var gränserna går.

Auktor revisorerna Erik Rydström och Stig Nilsson menar båda att det är praktiskt otänkbart att revisorn inte skulle kunna vara företagens rådgivare. Även om man aldrig ska revidera sina egna råd eller den redovisning man själv upprättat.

Det är inte informationssystemen i sig, utan förändringar som mest påverkar revisionsrisk och revisionsinriktning, skriver Anna Ernestam. Det krävs god kännedom om datorstödda system och dess risker för att kunna utföra revision enligt god sed.

En tid av ekonomisk kris och krympande marknad ökar ofta benägenheten att konkurrera. Att företagen ser över revisionskostnaderna är inte konstigt, men gör läget kärvare för revisionsbyråerna. Ytterst demonstreras företagens syn på kostnaderna när fler begär in offert på revision. Och byråerna kan

Om ekonomidirektör Lennart Johansson på Atlas Copco fick ett nollbud, dvs. ett erbjudande om gratis revision skulle han uppfatta det som oseriöst. Därmed inte sagt att revisionskostnaden är ointressant för den stora företagsgruppen. Tvärtom.

Att Börsen får till uppgift att övervaka den ekonomiska information som dess ägare ger ut kan självklart skapa intressekonflikter, medger börschefen Bengt Rydén. Han betonar också att det kommer att ställa höga krav på integritet i arbetet.

Kritiken mot den korta revisionsberättelsen ser jag närmast som ett symtom på det s.k. förväntningsgapet, skriver auktor revisor Siv Berlin. Hon menar att den korta revisionsberättelsen är det bästa verktyget för revisorernas kvalitetssträvan.

Handelsbolag och kommanditbolag har under senare tid blivit en allt vanligare företagsform främst på grund av sin enkelhet jämfört med aktiebolaget men även på grund av att företagsformen, under vissa tidsperioder, kunnat erbjuda skattemässiga fördelar.