Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik bestämmelse och de anger hur en viss

Skatteavtal skapar förutsebarhet vid investeringar över gränserna. De fördelar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter även ett tak på hur hög källskatten kan bli på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Efter kritik från Svenskt Näringsliv och Riksrevisionen avseende

The first version of IFRS for SMEs is now revised after it has been applied for two years. The subdivision of the other comprehensive income in two parts, the accounting of deferred taxes with IAS 12, and the implementation of additional undue cost or effort as a qualitative characteristic are examples

I denna rättsfallskommentar behandlas EU-domstolens nyligen avkunnade dom i målet Nordea Bank. Avgörandet tolkas och sätts i relation till tidigare rättspraxis. I kommentaren bedöms också rättsfallets betydelse för svensk skatterätt.

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Sebastian Moll (sebastian.moll@kau.se). Litteratur kan skickas till Sebastian Moll,

Mellan den 3:e och 5:e juli innevarande år hölls en skatterättslig konferens i Rust, Österrike, på temat ”General Anti-Avoidance Rules (GAARs) – A Key Element of Tax Systems in the Post-BEPS Tax World?”. Arrangör var Institute for Austrian and International Tax Law vid Wiens universitet. Få har väl

Skatteverket gör löpande ställningstaganden i olika skatterättsliga frågor. Syftet med dem är att uppnå en enhetlig och likformig rättstillämpning inom verket, vilket bidrar till ökad rättssäkerhet. Ställningstagandena uttrycker verkets uppfattning om vad som bör gälla vid tolkningen av en specifik

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Sebastian Moll (sebastian.moll@kau.se). Litteratur kan skickas till Sebastian Moll,

Författaren behandlade i SN 2012, s. 276 ff. frågan om när en tjänst är omsatt utifrån EU-domstolens praxis på området. Artikeln berörde inte svensk praxis, men den innehöll en reflektion som ifrågasatte om omsättningsprövningen i inhemsk rättstillämpning alltid görs i enlighet med vad EU-domstolen

Vår generation av jurister lever nu i en värld som alltmer integreras, inte bara genom internationellt samarbete, utan också genom lagstiftning som ska förhandlas fram mellan nationerna och samordnas till en gemensam uppsättning normer och, i vissa fall, t.o.m. bedömas och styras av övernationella

Tanken med avsnittet är att ge en kortare översikt över ny litteratur som kan vara av intresse för skatterätten ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Synpunkter på avsnittet tas tacksamt emot av Sebastian Moll (sebastian.moll@kau.se). Litteratur kan skickas till Sebastian Moll,

En ny riksdag, en ny regering och sannolikt en ny skattepolitik. Hur ny återstår att se. Det återstår också att se hur framgångsrik regeringen blir när det gäller att lägga förslag och att få igenom förslag. Kommer riksdagen att bli polariserad eller samarbetsorienterad? En pusselbit i sammanhanget

Pernilla Rendahl tar över redaktörskapet från och med nästa nummer. Pernilla är ung, mycket meriterad och en bra person i största allmänhet. Alla författare och läsare kan vara trygga. Jag är också glad åt att nu, för första gången i Skattenytts historia, en kvinna tar över ledningen. Det var hög

I denna artikel följer Anders Hultqvist upp artikeln om beredning av skattelag i föregående nummer med att jämföra hur beredningen förhöll sig till de gängse kraven i några kritiserade lagstiftningsärenden samt att redogöra för de synpunkter som framkom under det seminarium då studien

Maria Hilling kommenterar i detta nummer av Skattenytt min tidigare artikel ”Dags för HFD att begära ett förhandsavgörande om ränteavdragsbegränsningarna?”. Hennes replik ger upphov till några tankar från min sida och jag tackar för möjligheten att få förtydliga några saker.