Den s.k. skatteflyktsproblematiken har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete och en mycket stor debatt under nästan ett halvsekel. Frågan aktualiserades redan på 1930-talet och tog fart under 1950-talet med tillsättandet av 1953 års skatteflyktskommitté och Dag Helmers avhandling (1956)

RSV:s normgivning ges företrädesvis som verkställighetsföreskrifter till förfaranderegler såsom fastighetstaxeringslagen. Artikeln visar att dessa verkställighetsföreskrifter strider mot regeringsformens bärande principer och kan undvaras och ersättas av andra typer av föreskrifter.

I inkomstslaget tjänst gäller som huvudregel att kontanta intäkter är skattepliktiga när de är tillgängliga för lyftning och att förmåner är skattepliktiga när de åtnjuts. Det är således den s.k. kontantprincipen som härskar i nämnda inkomstslag. Eftersom det föreligger skillnader i beskattningsnivån

I artikeln behandlas frågor om EG-rättens betydelse för svensk direkt beskattning. Bl.a. redogörs för EG-rättens direkta effekt och företräde framför svenska skatteregler samt möjligheten för enskilda att under vissa förutsättningar erhålla skadestånd.

I artikeln ges några synpunkter samt en kort genomgång av alternativa metoder för värdering av aktier till grund för beräkningen av normal avkastning enligt 3 § 12 mom. lag om statlig inkomstskatt t.o.m. 1994 års taxering. Alternativregeln har medfört en hel del tillämpningsproblem. Detta gäller framförallt

Omprövningsinstitutet har vållat en processualisering av handläggningen hos skattemyndigheterna som inte gör deras arbete lättare. I tidigare artiklar diskuterade problem kompletteras här med problemet om förhållandet mellan omprövning till skattskyldigs nackdel inom ettårsfristen och omprövning i

En fråga som över huvud taget inte har diskuterats i doktrin är reglerna om avdrag för omkostnader för intäkternas förvärvande i inkomstslaget kapital. Dessa omkostnader benämns ofta förvaltningskostnader. Om detta är riktigt kan ifrågasättas. I artikeln framförs ett synsätt som går ut på att det

”Warum etwas so einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?” Den tyska sentensen faller mig i tankarna vid läsningen av Gunnar Blombergs och Peter Perssons artikel i Skattenytt 11/1995 med rubriken ”Koncernbidrag – om avdrag och redovisning”.

Det kan i förstone synas som om Ulf Gometz läst vår artikel som en viss potentat sägs läsa Bibeln. Gometz’ beskrivning av vissa av våra förutsättningar och slutsatser överensstämmer i vilket fall inte med författarnas intentioner. Denna diskrepans måste väl dock bero på att vi inte lyckats formulera

I SkatteNytt 91995 gick jag igenom de utländska byggmästarnas momssituation beträffande arbeten i Sverige före och efter den 1 janauri 1995, dvs. jag pekade på skillnader i berörda hänseende med anledning av regeländringar i samband med Sveriges medlemskap i EU. Nu har jag anledning att återkomma

Vid beräkning av realisationsförlust med anledning av avyttring av aktier uppkom fråga om anskaffningskostnaden skulle anses i sin helhet hänförlig till aktierna eller om kostnaden – efter s.k. genomsyn eller med tillämpning av lagen mot skatteflykt – skulle fördelas mellan aktierna och konvertibla

I föregående nummer av Skattenytt presenterar Mats Tjernberg de lagändringar m.m. som lagstiftaren åstadkommit vad gäller beskattning av fåmansföretag. Jag vill i detta debattinlägg kortfattat kommentera avsnitt 3.3 som behandlar sparad utdelning.

I RÅ 1995 ref 100 ansåg RR vinst i spelet Bonuschansen, som sändes i TV 4:s program Stora Famnen, inte vara ersättning för deltagande i programmet och inte heller ersättning för en förhållandevis ringa minnesprestation. Undantaget från skatteplikt i 19 § KL för vinst i svenskt lotteri ansågs därför

Två begrepp som förekommer i internationella sammanhang när det gäller beskattning av företag är ”verklig ledning” (effective management) resp ”plats för företagsledning” (place of management). Begreppen är inte nya, men bl a till följd av den internationella rörligheten av arbete och kapital har

Ett av syftena med den europeiska unionen har varit att underlätta flödet av varor över medlemsstaternas inre gränser. Det mest synliga uttrycket för detta syfte är naturligtvis borttagandet av tullar och andra icke skatterelaterade handelshinder. Men även på skatteområdet har regler införts som syftar