Fråga om sammanläggning av två aktieklasser i ett s.k. Sicav-bolag skulle anses som avyttring och därmed utlösa beskattning av reavinst. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Det förekommer att aktieägare sinsemellan överenskommer att annan än aktieägaren skall uppbära framtida på aktien belöpande utdelning. Liknande överenskommelser kan även slutas mellan säljare och köpare av aktien. I artikeln diskuteras, mot bakgrund av bl.a. bestämmelserna i 3 § 9 mom. 1 st. SIL och

Det administrativa sanktionssystemet skatte- och avgiftstillägg har sedan taxeringsåret 1972 tillämpats av de myndigheter som har att handlägga skatter och avgifter. Antalsmässigt har skattetilläggen minskat jämfört med när de infördes år 1971. I de enskilda fallen tenderar beloppen dock att bli större,

I förevarande artikel behandlar jag det praktiskt processuella problemet med att skattemyndigheterna alltför ofta bortser från deklarantens rätt att få en klar rättsfråga prövad domstolsvägen. I stället begär man in uppgifter för att kunna ändra deklarerade (och därmed automatiskt fastställda)

I artikeln beskrivs och analyseras den införda lättnaden för utdelning och reavinst i onoterade företag. Även ändringar i reglerna för utdelning och reavinst på aktier i fåmansföretag kommenteras.

I artikeln diskuteras skattemässiga aspekter på sådan självförvaltning, som innebär att hyresgäster mot rabatterad hyra själva utför visst underhåll m.m. på hyreshuset och dess närmaste omgivningar.

En anställd erhöll en penninggåva från förutvarande ägaren till moderbolaget i den koncern som arbetsgivaren tillhörde. Fråga om gåvan skulle beskattas som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1990 och skattetillägg.

The Swedish model to provide advance rulings is unique, and it has worked well in Sweden since 1951.1 Numerous jurisdictions have subsequently introduced advance rulings within their systems of tax administration. Why have they not followed the Swedish model? This article attempts to answer that question

Genom 7 kapitlet 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ges en möjlighet att göra individuella bedömningar av en taxeringsenhet vid fastighetstaxeringen. Denna möjlighet benämns justering för säregna förhållanden. I denna artikel följer en genomgång av vilka olika förutsättningar som måste föreligga

I denna artikel skall jag redogöra för beskattningsreglerna för subventioner i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Principerna i det sjätte mervärdesskattedirektivet gäller naturligtvis såväl nationella subventioner som subventioner som betalas ut av EU. Framställningen nedan är emellertid

En fråga som sedan decennier har varit aktuell är hur man bedömer om en verksamhet bedrivs med vinstsyfte. Troligtvis kommer denna fråga att få ökad uppmärksamhet vid 1997 års taxering; bland annat av den anledningen att det åter igen har blivit möjligt att kvitta underskott från nystartad näringsverksamhet

I nedanstående artikel redogörs för aktuella lagstiftningsprojekt på mervärdesskatteområdet inom den europeiska kommissionen. Lagstiftningsprocessen går generellt sett mycket långsamt inom den europeiska unionen, och mervärdesskatteområdet är inget undantag. Flera lagförslag som har lagts fram av

I nr 3/1997 av tidskriften (sid 136) redovisas under ämnesrubriken Rättsfall ett avgörande av regeringsrätten rörande frågan huruvida säljaren av aktierna i ett företag skulle redovisa aktierna eller köpeskillingsfordran som förmögenhetstillgång per utgången av det beskattningsår då bindande avtal

Om en tillgång tas ut ur en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet gäller som huvudregel att uttaget skall värderas till marknadspris. Enligt 22 § anv p 1 4 st KL kan uttagsbeskattning underlåtas om det föreligger särskilda skäl.

Den så kallade strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL har varit föremål för Regeringsrättens uppmärksamhet i några notismål under 1996. Bestämmelsen innebär att vid försäljning av aktier, där betalningen sker med nyemitterade aktier, säljarna inte skall reavinstbeskattas. I stället skall det skattemässiga