Den digitala ekonomins möjligheter ger upphov till många spännande skatterättsliga problem. I HFD 2021 ref. 27 (fhb) fann HFD att en avgift som en kreditgivare (privatperson) betalar till ett bolag, som bedriver låneförmedling via en digital plattform, är en avdragsgill kostnad i inkomstslaget kapital

I det följande kommenteras först tre avgöranden som rör förenligheten av de svenska reglerna för riktad ränteavdragsbegränsning enligt 2013 och 2019 års lagstiftning med EU-rätten. Därefter behandlas ett avgörande om koncernbidragsrätt och skatteflykt.

I HFD 2021 not. 54 klargör Högsta förvaltningsdomstolen vilket värdeunderlag som skall användas för att beräkna hur stor del av en bostadsrättsförenings verksamhet som består i att tillhandahålla bostäder åt medlemmarna, vid bedömningen av om föreningen är ett privatbostadsföretag eller ett s.k. oäkta

Se härom Dahlberg, Mattias, Sveriges ränteavdragsbegränsningar och EU-domstolens avgörande i mål C-484/19 Lexel AB mot Skatteverket, Skattenytt, 2021, s. 279–292.

Avgörandet blev snabbt omskrivet i de skatterättsliga tidskrifterna, se bl.a. Berndt, Fredrik och Lilja, Anders, ”Högsta förvaltningsdomstolen underkänner tillämpning av skatteflyktslagen vid överlåtelse av underskottsföretag”, SkatteNytt 2021, s. 612–624, Croneberg, Richard, ”När syftet inte är målet

1 Skatteplikt

I de förenade förhandsbeskedsärendena C‑221/20 och C‑223/20 A Oy och B Oy mot finska tullen prövades finska myndigheters beslut att inte behandla bolagen som ett enda oberoende, litet bryggeri och sålunda bli föremål för nedsatta punktskattesatser.

– intervju med justitierådet Linda Haggren, tidigare finansråd och avdelningschef för Skatte- och tullavdelningen

Dnr 43-21/D.

Artikeln har varit föremål för Peer Review-granskning (double-blind peer review).

HFD har i målen HFD 2021 ref. 62 och HFD 2021 ref. 63 uttalat sig om begreppet ränta enligt de definitioner som nyligen införts i 24 kap. IL. Vad som avses med ränta har betydelse bl.a. vid tillämpning av reglerna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. I artikeln hävdas att HFD:s ställningstaganden

Under senare år har, vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen, ingen aktör förutom den verkliga importören kunnat dra av den ingående momsen eller få momsen återbetald. Detta har utgjort en kritiserad inlåsningseffekt av importmomsen, vilken aktualiseras när någon annan än importören utses till

Kära vänner,

Artikel har varit föremål för Peer Review-granskning (double-blind peer review).

Svensk rätt är behäftad med osäkerheter gällande de skatterättsliga konsekvenserna av illikviditetsrabatter för köp- och teckningsoptioner som medges inom ramen för incitamentsprogram. I artikeln visas hur det osäkra rättsläget riskerar att motverka det makro- och mikroekonomiska syftet med incitamentsprogram.