Från och med det här numret har balans fått ett nytt utseende. Det var fyra år sedan vi bytte kostym senast, och det är i regel med tre–fyra års mellanrum som det har skett genom våra 25 år. Förändringen är dock inte bara kosmetisk.

Vi kallar det inte ett temanummer, så sammanhållet är det inte. Men detta vårt första nummer i ny kostym domineras ändå av artiklar som behandlar ekobrott, revisorns anmälningsplikt, revisorsregler och etik.

Göran Rosenberg diskuterade nyligen advokaters och revisorers etiska regelverk i en skrift från Brottsförebyggande rådet. Hans slutsatser – att revisorernas etiska regler är rudimentära jämfört med advokaternas – har redan väckt uppmärksamhet och mött kritik från revisorshåll. Här utvecklar han sitt

Revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott diskuterades livligt när lagen kom. Men reglerna finns där sedan förra året och har blivit en del av revisorns verklighet.

”Det finns ingen allmängiltig moral”

Som tidigare rapporterats har EU-kommissionen signalerat att de avser att kräva att alla europeiska noterade företag skall upprätta sina årsredovisningar på basis av IAS från och med 2005. Kommissionen har också sagt att detta förutsätter att man tillsätter en grupp som skall verifiera att de olika

The Public Oversight Board (POB) är en oberoende, privat organisation i USA som övervakar och rapporterar kring de självregleringsprogram och -aktiviteter som SEC Practice Section (SECPS) inom AICPA svarar för. AICPA är USA:s motsvarighet till FAR. SECPS:s viktigaste kommittéer är Peer Review Committee

När Inger Blomberg från Revisorsnämnden var inbjuden till FARs stockholmskrets för att tala vid oktober månads lunch, berättade hon bl.a. om en ny metodik för att få in oberoendefrågorna i det löpande tillsynsarbetet:

De svenska börsföretagen hör till de allra mest positiva till EUs förslag att införa IAS (International Accounting Standards) som gemensam standard från 2005.

Rekommendationen träder i kraft den 1 januari 2001. Tidigare tillämpning uppmuntras.

KPMG i Danmark har gjort en sammanställning av praxis inom tre redovisningsområden så som de tar sig uttryck i 1999 års årsredovisningar. Det gäller Finansiella instrument, rörelsegrensrapportering samt incitamentsprogram. Alla dessa tre områden är också föremål för diskussioner inom Sverige och samtliga

Under 1900-talet har man ett flertal tillfällen ställt sig frågan vilken redovisning som ger den mest rättvisande bilden. Huvudfrågan har varit om redovisningen bör baseras på verkliga värden eller på anskaffningsvärden. Idag är trenden att allt fler poster värderas till sina verkliga värden skriver

Enligt god redovisningssed, såsom den uttrycks bl.a. i Redovisningsrådets rekommendation nr 15, Immateriella tillgångar, torde det inte vara tillåtet att aktivera kostnader för utbildning och fördela dessa över tiden som avskrivningar och – i förekommande fall – nedskrivningar. Kostnader av denna

FARs regelkommitté har bedömt frågan om en revisor kan åta sig uppdrag som personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (1998:204). Se uttalande från FARs regelkommitté i Balans nr 11/2000.

Från den 1 januari 2001 har vissa förändringar skett i årsredovisningslagen (ÅRL) avseende resultaträkning i förkortad form.