Advokater och revisorer och deras organisationer har länge diskuterat lämpligheten av olika former för närmare samverkan. Flera nationella advokatsamfund har varit negativa, medan revisorer och deras organisationer sällan sett långtgående samarbeten som något problem. En särskild fråga har varit om

Först vill vi berätta att Balans har ökat i upplaga. Den TS-reviderade månadsupplagan för år 2001 blev 14 600 exemplar, en ökning från året innan med 1 500 exemplar. Ökningen fördelar sig ganska lika på fler medarbetare på FAR-byråerna och externa läsare.

Finns det någon information kvar i pärmarna efter fyra år? Enligt Computer Sweden underkänns var femte skrivare i testerna. De uppfyller inte kraven på arkivbeständiga pappersutskrifter.

Danmark har, liksom Sverige, en årlig bedömning av årsredovisningar i noterade bolag. För år 2000 har 89 företag granskats. I sin kommentar till granskningen framför juryn, bland annat, följande:

HL toppar som vanligt listan över de företag som är snabbast på att publicera en tryckt årsredovisning. Årsredovisningen är välgjord och i stort sett okontroversiell. Den mest intressanta upplysningen, enligt min uppfattning, återfinns i en not som specificerar förutbetalda kostnader och upplupna

Förra gången skrev vi om rykten från USA, rykten om stora förändringar. Vi gjorde det med reservationen att Balans är en månadstidning och att en hel del skulle hinna hända innan tidningen kom ut. Så blev det som bekant. Turerna kring Andersen fortsätter även när detta skrivs. Och en månadstidning

Ernst & Young (som bl.a. sponsrar Kungliga Dramatiska Teatern) låter sina medarbetare genomgå kurser i presentationsteknik. Juristers och revisorers arbete går ibland också ut på att företräda kunder i domstolar och vid avtalsförhandlingar, och det händer att revisorer håller föredrag. Då är det en

Balans har under hösten/vintern – särskilt i nr 10/2001 – tagit upp frågor kring den nya revisorslagens konsekvenser för revisorerna fr.o.m. 1 januari 2002. Främst har det rört sig om oberoendet och den s.k. analysmodellen. Många synpunkter har framförts. Jag ställer mig dock frågan: stämmer den förmedlade

Den danska redovisningskommittén har gett ut U28, Oplysning om aktiebaseret vederläggelse med egne aktier. I utkastet föreslås att;

Rolf Rundfelt kommenterade (Balans nr 11/2001, s. 51f) årsredovisningarna för Svolder och Assi-Domän och frågade, med dessa redovisningar som utgångspunkt, om det är tillåtet att bryta mot årsredovisningslagen (ÅRL). Med ”svårtyglad affekt” besvarade Sigvard Heurlin frågan (Balans nr 12/2001, s. 8f):

I det senaste numret av FASB:s nyhetsbrev kommenterar en ledande finansanalytiker företagens användning av nyckeltal baserade på pro forma redovisningar. Pro forma redovisning är inget nytt. Vad som är intressant är att skillnaden mellan det redovisade resultatet enligt resultaträkningen och resultatet

I tidningsartiklar framförs ofta att det finns en grundläggande skillnad mellan US GAAP och IAS. US GAAP beskrivs som ”kokböcker”. Redovisningsproblem löses genom att företagsledningen och revisorn konstaterar att ”det står på sid 370 att man skall redovisa på det här sättet”. IAS, å andra sidan,

När vi tog fram en precis femton år gammal Balans (nr 6–7/87) för kunna illustrera Inge Wennbergs intervjuer om revisionskommittéer med ett faksimil från förra gången det begav sig, var det svårt att inte notera omslagsrubriken:

Pusselbitar som kommer på plats var det genomgående temat när FAR bjöd in till ett symposium om ”Roller och regler på kapitalmarknaden” på Hasselbacken i Stockholm den 29 maj.

Vad säger en kapitalförvaltare om revisionskommittéer? Vi frågade Tor Marthin, ansvarig för kapitalförvaltningen hos AMF Pension. Och han tycker inte att revisionskommittéer behövs i någon större utsträckning med utgångspunkt från svenska förhållanden.